Breath of Fire - I & II - En djupdykning

00:00:00Då säger vi hej och välkomna till Spelfarsan med vänner. Vi ska dra igång en ny spelserie. Vi har ju gjort ett par stycken av de här och vi ska tillbaka till de gyllene åren av JRPG. Och på menyn så står Breath of Fire. Väl valda delar ska vi säga dock. Vi tänker att vi väljer lite, vad säger man, en mixad meny. Favoriter på rad. De hetaste puckarna. Ni får välja vilken term ni vill faktiskt. Men de gyllenåren har vi alltså använt för er som var uppmärksammade. Det var ju faktiskt exakt det vi kallade våra tidiga avsnitt om Final Fantasy-serien. Och det är för att det är lite samma era egentligen. Och ni kommer få en förklaring till varför det är det. Ja. Det finns en förklaring. Vi ska väl också då, som vi sa inledningsvis, också bara fastställa att vi kommer att prata om delnummer...

00:00:55Två, tre och fyra. Och så kommer vi gå in lite grann på varför. Men i grund och botten så handlar det om de delar vi tycker är mest intressanta. Och vi kommer såklart nämna de som ligger utanför också. Men inte lika mycket då. Och det kommer som sagt en serie. Ni som uppmärksammat. Det är mer än ett avsnitt. Så om ni undrar varför favoriten inte var med. Så är det för att den är med i framtiden. Eller tillgänglig redan nu om ni lyssnar i framtiden. Precis. Men... Och ni kanske uppmärksammar också att det inte är full styrka på däck idag, utan det är, om man får säga det själv, de två JRPG-inriktade personerna i podden som är här. Ja, så synd. Skulle man kunna säga. Så det är ingen miss, det är inget ljudspår som saknas, utan vi är en gamer kort det här. I den här serien, helt enkelt. Vi har ju faktiskt råkat ut för det nu. Det har vi. Att det blev ett ljudspår kort.

00:01:48Precis, men den här gången planerat. Ni behöver inte vara oroliga. Eftersom det här är en specialserie så säger vi bara att vi inte är torrlagda. Vi har dryck. Så vi kommer hålla ut hela vägen. Men det blir inget burkfenomen som det brukar bli. Vi saknar vår burkexpert. Vi har inga burkar heller. Det har vi inte. Det är mera andra format på dryckerna. Men som sagt, det går ingen nöd på oss. Det gör det inte. Och jag tänkte att vi kickar av det här som en maestro från 80-talet, höll jag på att säga. Men för att då grunda lite grann så började den här serien. Om man ska kolla på vilket tillstånd, för det här är då en serie som Capcom. Och ni som inte har hört talas om Capcom har en lång hemlighetsserie.

00:02:41Capcom är ju då alltså ett gigantiskt spelföretag som har funnits väldigt länge. Och när de lanserade den här serien så var det på 90-talet, så det är inte ens det här årtusendet längre, utan det var tidigt 90-tal, 93. Och de såg det internt själva som sin bästa chans att komma ikapp på de traditionella japanska rollspels-segmenten av marknaden, där de inte hade en... Serier som kunde konkurrera med främst Final Fantasy och Dragon Quest-serierna. Som både var då och fortfarande är de riktigt stora serierna på JRPG. Jag skulle väl kanske säga att det som folk inte vet om här var att Dragon Quest i Japan. Både var och är större än Final Fantasy. Så det var speciellt dem de var ute efter på en slice av marknaden. Ja, precis. Det som också...

00:03:37Folk, hur ska vi säga att, även moderna tappningar tyvärr i väst hade ju en fruktansvärt dålig översättning av de första två spelen. På den graden att vissa saker var helt så här, ja det var inte ens en stavelse rätt. Så att därav så. Tyvärr ganska vanligt under den eran att det var ganska bristfälliga översättningar många gånger. Vilket inte såklart hjälpte att bygga upp. En fan-grupp utanför USA. Eller vad säger jag, utanför Japan. Så att där har det ju hänt mycket sedan tidigt 90-tal då. Men det här var ju då tänkt egentligen mest att konkurrera på hemmaplan. Men samtidigt så ville de då ha någonting, precis som med Final Fantasy, primärt då som kunde locka västerländska spelare. Och det är därför många hävdar, och även de själv delvis, att de två första spelen har medeltida västerländsk fantasy-känsla. Vilket de hoppades skulle locka...

00:04:35Många fans runt om i världen. Och det var alltså ett medvetet val. Och det är kanske lite det som Dragon Quest också har kört på till viss del. Såg säkert att det fanns en del att hämta där. En av de stora lekigheterna också mellan Dragon Quest och Breath of Fire. Det är att vissa av de här mera kända som det finns i Final Fantasy. Som inte riktigt lika stor utsträckning. Just de här slajm-monstren. En del, ska vi kalla det, lite mer andemedrag av olika slag. Så att de är mycket mera lika. Än om man skulle ställa det i direkt jämförelse med Final Fantasy-serien. Det är rätt intressant att nämna just det för att de har ju då en, om man tittar mer på design och teman som är bredare än just ett av de enskilda spelen. Så hade de ju, precis som många man ser i den här serien, återkommande saker och återkommande karaktärer finns i den här serien i form av Rujo och Nina. Och det var just för att få en typ av kontinuitet i spelserien, även fast varje spel i sig.

00:05:42Har egna världar och egna berättelser. Lite som Sid i Final Fantasy-serien skulle man kunna säga. Eller Slimes i Dragon Quest. Ja, plus också att den här eviga kampen mellan Drakklanen och demonerna. Den finns ju där egentligen om alla spelar i någon mening i alla fall. Och det är väl också en sån här att när serierna har ju då en, som de själva säger, berättelsefokuserad. spelstil, att det är berättelsen som är den röda linjen och det är en linjär spelupplevelse om de själva skulle beskriva den. Även fast det finns lite, i en del av spelen, lite sådana här sidospel man knålar på med och lite sånt. Lite smått och gott. Speciellt några grejer som man gillar. Så det är lite läskigt att du kände på det. Men ja, det och även i ett av de spelen som vi gillar, fyran, så kunde man ju också bygga sig en liten by, har jag för mig. Ja, det återkommer även i den andra delen som vi pratar om nu i alla fall. Och sen finns det en hel del i, ja, och i trean så är det inte ens egna by, utan då är det älvornas.

00:06:52Eller Ferry Village som håller på. Så i någon mening, förutom i det första spelet, så har man någon sorts byggprojekt igång. Det är intressant, så man undrar ju om det fanns någon person i det här ursprungsteamet som pushade väldigt mycket för sim-tower eller sim-city. Det här måste vi ha en slice av. Det är ju inga andra rollspelsserier som har det på det sättet som jag kan komma på. Inte riktigt, så i koden så håller du ju på att samla på dig en himla massa karaktärer på olika sätt som gör saker. Och jag försöker sitta och tänka lite hur det ser ut i Lufia och så vidare. Men jag tror inte att det är genomgående i alla fall. Det kanske har funnits i något spel här. Sea of Star står ju det på en modern tid. Absolut, men där har de ju då tagit inspiration av typ sådana här spel. Så att det är väl...

00:07:46Om något ett betyg för att det här spelet har satt avtryck. Vi kanske ska säga att jag nämnde att de två första spelen hade den här västerländska prägeln. Från och med trean så slog det över lite. Så då var de mer öppna för den här japanska kulturella influenserna. Och vi kommer ju till det också såklart. Ja, de första två är verkligen high fantasy. Klassiskt med. Man till och med, sen är det förstås på grund av översättningen. Men man har tagit väldigt klassiska fantasynamn. Vissa är rakt ur vilken valfri bok som helst och bara stoppat in. Nej, men verkligen. Och om man ska tänka lite så här. Vi försöker hålla oss. För alla de som är supernördiga på den här serien så kanske vi tycker att vi håller en väldigt lätt nördighetsnivå. Men vi försöker också hitta den här för alla de som faktiskt aldrig hört talas om Breath of Fire-serien. Därför tänkte jag ha skrivit upp lite så här, vad gör den här serien unik? Och de som vet, de vet. Och det är bara att hoppas att vi inte har missat för många av de sakerna själva skulle tycka. Men återkommande teman brukar vara att det har med gudomlig makt att göra, alltså Divine Powers. Och de har även den här predestin, alltså ett öde som man har.

00:08:53I både karaktärerna och vägen man är på väg och även identiteter. Olika värden i de typerna av roller som de karaktärerna man stöter på då har. Och det har de medvetet jobbat ganska mycket med. Sen så är det inte säkert att man kanske alltid märker det. Men det är det de själva hoppas att man ska snappa upp då. Och att det ska vara, som de har sagt, huvudstoryer ska vara episka berättelser. Där man verkligen känner, som du säger, high fantasy. Det är stora äventyr. Och så har de vävt in charmiga små sidospår, skulle man kunna säga. Det som också var lite ovanligt för det här spelet, åtminstone på ett västerländskt perspektiv, det var att speciellt nummer två hade så starka religiösa övertoner. Vilket inte alls sågs med blida ögon från, åtminstone inte i västvärlden då. Mycket sånt censurerades ju och man bytte namn och sånt där. Det är faktiskt helt sant. Och det var nog för att det var väldigt ovanligt kanske att ha det i ett spel.

00:09:51Alltså det har ju hänt en del sen dess, men även numera så är det inte helt enkla teman. Nej, och det ska också sägas att de här spelen oftast, det är inga lätta stories. Folk dör och det är korruption och det är mord och det är liksom mycket, ganska tunga ämnen som avhandlas. Även om det bakas in i något lite... Det ser... Lättsamt är fel ord, men det ser ganska sött ut på ytan. Den grafiska stilen gör att man gärna tänker så här, det här blir trevligt. Och det är väl kanske lite en illusion, om man ska vara helt... Ja, alltså hade det gjorts idag med modern grafik och så vidare så hade det ju snarare varit något som åt Witcher eller Game of Thrones-hållet. Jag håller med. Och hur mysiga brukar de vara en vanlig tisdag? Ni förstår vad vi försöker säga här, att man kan bli lite lurad av att säga, åh, nu kommer snart en Pokémon in här, nej, inte alls. Och vi ska säga en sista grej som jag skrivit upp, är att de själva klassar det som en evig saga. Och vad menar de med det? Jo, i varje nytt kapitel så kommer Ruju och Nina alltid att finna varandra, säger de. Och oavsett tid, plats eller rum, helt enkelt.

00:11:03Ja, det där är lite intressant att förutom möjligtvis då SIT så är det ju ganska motsats till många av de andra klassiska serierna. Att man återföder karaktärerna i någon mening i varje installation. Det är rätt spännande just också att det är samma, men det är inte samma. Fast det är just samma personer då. Och då kanske vi ska ta det lite kort kring de här personerna som är med alltid då. Och att den här... Ruju, som är, jag tror han alltid är blåhårig va, eller hur? Ja. Ja. Vilket också är väldigt japanskt. Det får du nog. Förstås. Ja. Han är ju då oftast den här hjälten då i de här spelen. Och han kan förvandla sig till drakar. För att göra det. Det är ju faktiskt en klassisk drake också. Inte de här kinesiska drakarna. Utan det är liksom. Han är av någon anledning alltid liksom.

00:11:59kopplat till det. Det som återkommande också är att man startar som ett barn. Så man får vara med under, kanske inte ålderdomen, men under hela uppväxten. Så de tar in det, oftast är det i och för sig något sorts ungdomsstadie, och sen är det 15 år senare typ, och sen så drar det igång. Men prologen är ju att de är sju, åtta, nio-ish någonting. Ja, de har alltid de tidiga åren, om man ska säga. Och sen har man ju då hans... kompanjon eller följeslagare, Nina då, som är magiker. Återigen något som de snodde i Sea of Stars. Ja, jo, det skulle man absolut kunna säga. Eller snodde, de inspirerades. Inspirerades är väl ett bättre ord. Ja, precis. Det är ett trevligare ord för det de gjorde. Men jag skulle inte alls vara förvånad just om det är den här serien de har tittat på. Det är klart att de har kollat. Alltså så mycket som de har plockat från alla klassiska, så det är klart att någonstans har de ju sneglat på det här. Ja, och de...

00:12:57Jag tror att de sa väl det när de gjorde det här. Vi har tagit inspiration av alla våra favoriter som vi gillade. Från just den pixel-eran. Den stora eran var ju där på 90-talet. Det kanske är det vi ska säga också. Det här var ju då guldåren på det sättet. Det var en speciell grafik. Och den var innan 3D-grafiken tog över skulle man kunna säga. Ja, för att även om 3D-4 är på PS1 och har lite mera... Hur ska vi säga. Polygoner. Så är det fortfarande mer traditionell. Traditionell grafik än vad till exempel farmfönster 7 var. Du kan visserligen rotera lite och sådär. Men det är mer åt pixel. Jag tyckte, nu har jag inte kört de tio spelen på länge. Men jag tyckte att grafiken var. Den kändes väldigt.

00:13:52genomarbetad, även när den gick över. En del av de andra spelen som man har kommit tillbaka till från tidigt 3D-er har känts väldigt matchplacerade så här i efterhand. Jo, det... Men den här har funkat ganska bra ändå, kan man tycka. Innan vi hoppar igång med själva spelen kanske vi också ska säga vilka som faktiskt ligger bakom den. Och jag ber om ursäkt till alla japaner som kommer bli upprörda över hur namnen hanteras. Men Tatsuya Yoshikawa är ju då den... Brukar säga själen i den här serien. Och det är han som har gjort karaktärsdesigner och konceptbilder och lite annat. Och han gjorde det i de första fem spelen. Så det måste vara från SNES till PS2. Ja, Dragon Gore till PS2. Så han var med ett bra tag skulle man kunna säga. Han jobbade mycket just med de här karaktärerna. Med de här mjuka linjerna och väldigt...

00:14:47livfulla ansiktsuttrycken som får väldigt anime estetik sådär. Och som ju, som du sa själv, blev en del av seriens liksom signum. Det är så många kopplar den serien. Och efter Capcom som han lämnade där någonstans i den nedan så har han jobbat primärt med spel som till exempel Devil Maid Cry och Starfox och annat. Så att han körde kanske JRPG Sport tills han kände att nu är jag klar här och så bytte han till andra saker. Så att... Han är definitivt en stor del av det här, men sen också är det ju Keiji Inafune som är väldigt, väldigt... Han var ju väldigt tung på Capcom överhuvudtaget, han var deras utvecklingschef på 90-talet, i alla fall första halvan av 90-talet. Och han var också med och bidrog till karaktärsdesign, speciellt i första spelet. Men också, som ni tänker så här, varför känner jag igen honom? Jo, för han jobbade mycket med Megaman-serien. Som ju...

00:15:39Ja, och det är mycket kontraster. Det måste vara liksom att gå emellan där. Tänk att ha två arbetsmöten samma dag med de två. Så jag tänkte att man hoppar på den här roboten och bara joggar in i fel serie. Jag tänkte draken som kommer in. Men en del säger att det var han som hade den här visionen om att de ville skapa ett JRPG. Som kunde konkurrera med Finy Fancy. Men fortfarande ha Capcoms eget skäl. Skulle du säga att det märks att det här är en Capcom-serie? Om det var det han var ute efter. Jag tycker att man känner igen en viss mål. Både soundtracket andas lite Capcom. Det finns ändå drag som man tycker. Sen så, ja. Det är lite... Spännande, för jag tänkte faktiskt också det. Det jag mest tänkt på är musiken. Som känns, faktiskt lite så att, lite mega vibes nu när man vet om det. Ja, för jag tycker att det annars känns som att de är ju mer Inix som det var på den tiden. Än vad de är Squash, råkar det vara samma bolag nu för tiden. Men på den tiden så är det som sagt mycket mer Dragon Quest än vad de är Final Fantasy. Oh ja, och då fick ni den lilla nuggeten också. Att under den här guldrean så var det faktiskt.

00:17:02Square Inix existerade inte, det var Square och Inix. Så det hade inte hänt än. Och då hade de ju sina egna serier. Så när Capcom gjorde den här så var de tvungna att kolla av fler konkurrenter. Det var inte bara en studio som satt på massan. Sen ska det också sägas att det var ganska många bolag under den här tiden som kände att de var tvungna att ha ett RPG också. Ja. Så att med mer eller mindre lyckade resultat då så att säga. För även, ja det finns en del. Det var det absolut. Det finns underligt många spel från företag. Men numera tänker man så här, va? Gjorde de RPGs? Och då är det oftast just för den här eran som du säger. Men kanske de ska säga, med tanke på att du var inne på musiken, att Alf Laila, vad är det som har gjort? Ja, var i det här internt. De hade ett internt ljudteam på Capcom under den här eran. Så jag antar att de var ett litet gäng. Men de gjorde musiken till de tidigaste spelen i serien. Undrar om han gillade katter? Jag hoppas det. Ja. De kanske var från en annan planet. Man vet inte.

00:18:00Det hade varit intressant att veta om det är så här, du gillar katter va? Varför då? Nej, no reason. Vi släpper den, vi var bara lite intresserade. Det hade varit väldigt roligt att höra. Som en sista liten kul grej, med tanke på hur framgångsrika de här spelen faktiskt var, så var det ett väldigt litet team som gjorde de här spelen. Vilket de i efterhand har sagt var bra, för att det blev en mer... Intim och personlig känsla. Tyckte de själva. Det blir inte de här svulstiga 500 Gais-projekten som det gärna blir, Anders. Vi kan ju också hoppas på att det kan komma antingen en remake eller någon remaster. Eller något nytt på något sätt nu när Capcom har sagt att de ska blåsa liv i fler. Sådana här äldre IP:n som inte har varit igång på ett tag. De har ju en del vilande franchise. Visst, inte Nintendo-jobbigt att de har ett dussin.

00:18:57Men de har ju definitivt ett gäng järn i elden som har legat där och glatt rätt länge. Man kanske också då, lite som vi var inne på, att med tanke på att det var ett litet team så var det ofta så att de också utvecklade olika spelparallell och att de samarbetade med resurser. Så att dock den här korsbefruktningen som de själva pratade om var just för att det var folk som ambulerade runt mellan olika spelprojekt. Så att det var fullt medvetet. Och så var det fram till tydligen Dragon Quarter. När de helt bytte team och stil och allt möjligt. Ja, det blev ju mer av ett action. Jag antar att de bara gjorde en... Nu gör vi det på ett nytt sätt. Det märktes verkligen. Har du något mer du vill lägga till kring bakgrundsstories och visioner? Nej, det har jag inte. Jag tycker att det var ganska väl... Man skulle säkert prata mycket, mycket mer. Men i grova drag så absolut. Vi ska säga den sista då.

00:19:53Dagens första fråga, hur många exemplar totalt tror du att den här serien har sålt? Jag vet inte riktigt. Den siffran jag har i huvudet som var Preffify 2 var 350 000 ex. Och om man då tänker sig att, ska vi tro, tre miljoner kanske? Jesus. Du hade nästan helt, på, ja, 3,3. Du var väldigt nära. Och det här är alltså från, uppdaterat från 2025. Så du har 300 000 ex ifrån. Damn, son. Det här får man säga var järnvit. Bra, det går inte att säga så mycket mer. Så det blir full poäng på den. Ska vi smyga igång lite med första spelet som varken du eller jag kanske är... Det kanske inte är de vi har kört mest. Jag har spelat igenom Breath of Fire 1, men... Det var inte när det begav sig ska det sägas. Första spelet som jag spelade var Before Fire 2. Och det är ju, hur ska vi säga? Det är ju intressant från ett perspektiv av att man satte grundstoryn, att man befäste världen, den här konflikten mellan demoner, demongudar, halvgudar och Drakklanen.

00:21:18Och det här är ju också tydligen, alltså det finns ju, nu är inte jag supervässad på grundlåren, men det finns ju också någon sorts skapelseberättelse om att den här världen kom till och den här konflikten var liksom inbyggd från start någonstans. Den eviga konflikten som de hela tiden spinner på eller vad man ska säga. Och Som vi är inne på, det här är alltså 1993, så Sverige hade inte ens fått sitt brons i VM än. Nej, det är ju helt sjukt. Bara för att få lite perspektiv på hur länge sedan det var. Och det är egentligen bara två år också. Super Nintendo, var det 90-91 i Sverige? Ja, precis. Stämmer bra. Så rätt tidigt överlag. I alla fall ur ett talperspektiv. Vi ska se, jag spelade precis som Oscar.

00:22:14Jag har spelat det här, men jag spelade det inte när det begav sig. Utan det var senare i serien som jag kom in. Till och med något senare än vad du kom in i den. Men för alla då som är intresserade av vad första spelet handlar om. Så tänker jag ändå ta en liten kort summering av storyn. Så att du spelar ju då vår blåhåriga hjälte, Rue. Som är en ung krigare från den här utdöende drakklan. Varför alltid en klan? Jag vet inte, när de kunde ha varit, vadå? En liten syjunta. Det är alltid en klan, liksom. Det är även det i Ninjagejden och alla sånt. Det är alltid klaner som dyker upp. Det är aldrig så här, jag och mitt sameting, höll jag på att säga. Det hade ju varit fantastiskt, i och för sig. Jag menar det. Men i alla fall, om de vet varför det alltid är klaner, så gärna av er. Men han vaknade upp i en värld som är i kris och där hans syster har blivit kidnappad.

00:23:10Vilket ju är en klassisk grej i många spel. Att någon har blivit knivhattad och det är mörkerkrafter som hotar på horisonten. Och det är en ond gudinna som heter Tyr. Som i vanlig ordning tänker förstöra världen. För det är oftast de här ondningarna. Jag vet inte varför de alltid vill göra det. Men det var det som stod på menyn så att säga. Och vad hade de tänkt sen? Bygga upp den igen? Eller var det bara att sköja vidare till nästa värld? För det är det jag alltid tänkt. Om man tänker så här, den här guden ska förstöra världen. Men har någon frågat dem, vad vill du göra sen då? Alltså tänk om de har en idé som är bättre. Ja, exakt. Typ, den här världen var inte så bra så jag tänkte att jag gör om den och alla får guld och gröna skogar och regnar godis. Ja. Då kanske man tänker så här, okej. Okej. Fair enough. Vi kan jobba med det här. Men det är väldigt sällan de här hjältarna ställer sig den frågan. De drar på sig svärdsbältet och joggar iväg för att rädda världen. Eller i det här fallet då flyga iväg. Och...

00:24:06Han ger sig ut på en resa, verkligen klassiskt JRPG-maner, ut på en resa. Och på den här resan så stöter han på massa allierade med olika spännande förmågor. Och Nina är ju då en av de här som han stöter på. Och hon är en, som vi sa, hon har magiska krafter, men hon har också vingar. Och är en prinsessa från Vingklanen. En klan till. De bara dyker upp hela tiden. Och tillsammans så slår de sig fram hela vägen. De försöker då bekämpa de här som försöker återuppväcka den här onda gudinnan Tyr. Undrar om det är inspirerat av nordisk mytologi med tanke på namnet. Det låter ju så det på namnet. Men Tyr var väl inget som var ont? Nej, nej. De har nog bara snott namnet. Som de oftast gör. Det där lät coolt. Som sagt, det finns ju i ett annat japanskt RPG.

00:25:00Som också är en serie som vi har pratat om. Där hade de ju en svensk sång som intro fast de inte hade en susning om vad orden betydde. Det är lite tyska också som man slänger in på. Det är alltid bra med lite tyska istället. Japaner har en gammal tradition av att smyga in ord de bara tycker om ljudet av. Tycker man att det låter bra så kör de gärna på det. Det smakar fint liksom. Precis som de smakar på tyr. Tyr blir det. Lasse, not so much. Under den här sagans gång då skulle man kunna säga att när Ruju upptäcker sin förmåga att förvandla sig till drake då. Och hans, som vi då var inne på, hans öde är att stoppa gudinnan och att rädda världen helt enkelt. Och det är ett JRPG, så det är ju turbaserade strider som gäller. Och det är bossfighter och allt det som man kan...

00:25:56Förvänta sig att ett JRPG, ett klassiskt JRPG har. Men ändå hyfsat redimentärt ska det ju sägas. Ja, visst. Så är det. Man skulle väl kanske kunna jämföra det lite grann med fallskärmsfyra. När det kommer till stil. Det är nog en ganska bra jämförelse. De var ju ganska samtida där också. Vilket år man hade haft om man fick de här två samtidigt. Det hade varit nice. Det var nog en del som hade det också. Men jag kan förstå ändå att det... Alltså som vi sa, 3,3 miljoner sålda totalt sett. Så det är ju inte i närheten av gigantoserierna i nummer. Men det är ju uppenbarligen så pass respektabla nummer redan från början. Att de omedelbart tänkte att det är fler. Ja, plus att det var kanske bra att ha ett lite bredare sortiment. Av vilken typ av spel man har och allt vad det nu är. Och också sett till hur många som faktiskt var med och skapade det. Så var det rätt bra siffror. Ja, det kan jag tänka mig. För att de hade ju som sagt inte ett stort team som åt massa av den här vinsten. Utan det var ett litet gäng.

00:26:54Har du något mer som du vill lägga till om första spelet? Nej, egentligen inte. Mer än att, som sagt, om man inte vill ha alltihopa så skulle jag nog råda till att titta på en playthrough eller göra någonting här. Men lägg tiden, om du inte har så mycket tid att du kan ta dig igenom hela serien, så börja inte här i alla fall. Nej, och som sagt... Det som är trevligt med vår era av gaming är att det finns ju Let's Plays och Reviews och summeringar och allt möjligt. Som ofta görs av någon som har verkligen nördat ner sig. Så att ofta får ni ut så mycket info att ni nästan har kört spelet. Ja, men det skulle... Jaha, ska vi sparka igång med den andra installationen eller har du något mer du vill? Nej, jag tyckte att det kändes... Jag hade försökt att träda på en för att titta hur många exempel.

00:27:49Exemplar? Exempel och spelare. Hur många exempel och frisyrer fanns det i det här spelet egentligen? Exakt hur många ex de krängde av första? Men om vi säger att det andra sålde 350 000 så ska vi tro på 250 kanske sådär? Det borde inte sålt mer i alla fall. Nej, det har jag väldigt svårt att se. Så om någon vet, hör gärna av er. Annars så utgår vi från att det var några hundratusen. Ja, det låter mycket. Med det sagt så säger vi att vi vandrar vidare till Breath of Fire 2 som faktiskt kom ut redan året efter, 94. Jajamän, det var en bra år. När det vaskades guld i USA. Ja, precis. Och nu ska vi prata fotboll. Nej, det ska vi inte alls göra. Nu ska vi snacka mycket om Brolin här ett tag. Ja, han stackars fot... Nej, ben. Han bröt benet på dem. Ja, precis. Och så blev han smällfet och hamnade i någon... Det gick utför efteråt. Men just där och då...

00:28:43Så var det heta tider. Men det här var ju då när du klev in i den här serien. Ja, exakt. Det är en lite rolig story. För första gången jag kom i kontakt med det här spelet så var det ett hyr. Alltså hyrde det här spelet. Man var ju ung och dum. Så idag, vem fasen går och hyr ett JRPG liksom. Men... Men det var ju ändå ett sätt ungefär som att man skulle ha spelat ett demo eller ett sätt att känna på det. För i och med att de var väldigt dyra, i och med att här i Sverige i alla fall så var det oftast import som gällde. Ja, och det kanske man ska säga för alla de som reagerar på att hyra spel. Det var en grej, det var faktiskt en grej. Jag blev faktiskt förvånad att på en del ställen finns det faktiskt tydligen kvar även 2025, vilket jag verkligen inte trodde. Men det var ganska vanligt att man hyrde ett spel över en helg till exempel. Det var lite det du var inne på med galenskapen i att gå och hyra ett JRPG. Egentligen borde Steam kanske ha det som känsla. Det kanske har varit en idé att hyra spel. Ni hörde det här först höll jag på att säga, men ni hörde det här senast. Men i vilket fall som helst, det här är ju då, sätts ju...

00:29:54Det är fortfarande SNS ska sägas. Det här är en rak uppföljare från det första spelet. Det har gått ungefär 500 år. Från det första spelet, ja. Och vi möts igen med Ryu och hans syster Jua. Som lever ett fridfullt liv i en liten by med sin morfar. Och de är ute och leker kan man väl säga. Och de är i kontakt med en stor drake som vaktar porten till ett berg. Och Ryus syster är där för att hon i sina drömmar så kan hon se deras döda mamma. De får kontakt med henne. Så hon ber Ryu att Ställ dig eller var i närheten av draken och sluta ögonen. I princip. Vilket han då gör. Och vaknar upp. Och kommer tillbaka till en by. Där ingen av hans släkt. Familj. Alla är bäck. Ingen vet. Har liksom. Inget minne av dem överhuvudtaget. Ja. Så det är ju liksom. Vad heter det? Nibelheim. All over again i princip. Men. Så att hans.

00:31:17Det är ju i princip föräldralöst då, eller han är. Han är helt avgjort. Hela hans familj har liksom aldrig existerat i den här versionen. Så att han plockas upp av kyrkan, kan man väl säga, och introduceras där till hans blivande bästa vän som heter Bo. Som en dock people, det är alltså någon sorts demi-människa. Som är både hund och människa. Det här går igen i många av de här karaktärerna som är lite olika sorters djur också. Så det är lite fabel i det hela. Ja, det kan man säga. Och de här växer upp. Det går tio år. Så när vi då är tillbaka till storyn igen så har de här två karaktärerna blivit någon sorts... Rangers. Rangers kallas de för, ja. Som har fått i uppdrag att göra lite olika saker. Jag vet inte riktigt vad det bästa svenska ordet för Rangers faktiskt är. Det är någon slags blandning av jägare och äventyrare. Ja, först tänkte jag säga skogsvaktare, men det är inte riktigt samma sak. Det är lite blandning av de tre, skulle man kunna säga. Hyresvärd kanske. Tänk er typ Robin Hood. Ja, de är ute i skogen och jobbar. Som också är lite skogsvaktare, vibe på den. Vad sa du, det har gått tio år eller något sånt där? Tio år har det gått.

00:32:37Och redan här så introduceras man med två, den ena mekaniken vi redan varit inne på, den är väldigt traditionell, att Ryo kan, för alla karaktärer kan göra någonting extra på världskartan, ska det sägas, eller interagera med världen, så Ryo kan fiska. Det är en stor del. Bland annat så spelets bästa vapen kan man bara fiska upp, vilket är rätt trevligt. Det är helt fantastiskt. Men Bow kan jaga. Så att du kan stöta på, på världskartan, små grästuer ser det ut som, som tar dig till en liten kartbit som blir lite som ett minispel. Att du kan i princip smuppa dig till ett antal grisar och annat trevligt jox. För man kan också laga mat i det här spelet och du kan äta ingredienserna och så vidare. Men med det sagt då, så de gör...

00:33:29Det blir lite lore. De tar sig an att först och främst hitta en bortsprungen gris. Sätter ju lite såhär... Viben i början av det här spelet. Det börjar inte på världsnivån att rädda världen. Nej, nej, det börjar med en gris. Ibland så måste det flöda. Och efter detta så blir de djupt... Hur ska vi säga att... De gör väl sig ett namn kan man väl säga lite grann. Och under en natt då, eller sen kväll, så blir Bow introducerat till ett... Offery can't refuse. Vilket i princip att han blir erbjuden att stjäla tillbaka en stulen skatt. Kan man säga. Vilket gör att han försvinner för han säger att... Rayu är inte ändå så duktig på att stjäla så jag gör det här själv i princip. Men i äkta Zelda-stil så följer man efter då. Mitt i natten. In i en mansion.

00:34:27Men tvisten är då att när Bow ska stjäla skatten så är den redan stulen. Men han blir framead! Precis! Så om man skulle dela upp det här spelet i tre akter så handlar första akten om att rentvå Bow. Andra akten handlar om att egentligen samla ihop sitt gäng i någon mening. Och lösa en massa si, alltså mer eller mindre flottbyggande trådar. Och sen tredje akten är då den här stora konflikten när man börjar liksom det här rädda världen-konceptet introduceras med oss på riktigt. Och då är det ju då den här konflikten mellan kyrkan, Eve, Sankt Iba. Som vill i princip återigen återuppliva en ganska taskig gud. Den gamla vanliga kultbiten. Och så har du ju då din grupp hjältar som ska stoppa det helt enkelt. Det är ju då kulmineringen. Blir ju av. Sen som vi brukar säga att vi spoilar hej vilt. Så att det...

00:35:44Vi ska gå in på mycket detaljer emellan men det slutar ju med att man träffar på Rius morfar igen. Som i princip har blivit fångat. Det som hände då när alla tappade minnet och så vidare. Det var att han blev fångad av en demon. Det är en maskin som var tänkt att suga livet ur honom. Som magiska kraft för att föda. demonen i princip. Och det visar sig även att Ujes mamma är den här stora draken som hållit tillbaka demonerna från att flöda ut ur det här berget där alltihopa startade. Men sagt och gjort då så har man väl fått access till det där så bankar man den elaka Meg Dally. Det låter som EGDF, men det är inte riktigt. Någon variant på ämnet. Så får han stryk och så är spelet över. Det är liksom sån här fem minuters... Det som är intressant här är ju precis som du sa, att den här livskraften som de suger ut sig, den här demoniska entiteten, är ju faktiskt människors tro. Så det är den här religiösa över...

00:37:00Tonerna som de har hela tiden. Ja, för det är hela tiden att de vill säga att de prayer to the God to make him strong i princip. Precis. Och då har de kanaliserat den här kraften och försöker använda den till onda saker istället. Men det som jag tycker gör det här spelet unikt och lite eget, lite roligt, det är ju som sagt att man har ju ett gäng karaktärer. Det är fyra som du kan ha i Nina, Brand, Cat och Gene. Ja, och sen har du Steen, Steen, Spar, Rand och Tapeta, Gene i USAs variant. Som är en grodman. Det här är Frog innan Kronotrigger blev en pryl. De kan ju säga att Rand är då en jätte också. Och jag tror att det är, inte ännu som en katt också. Jo, Cat är ju en Catwoman. Spar är en Grassman. Typ så som en Tupel från Dragon Quest i princip. Ja, typ så. Nina har vi ju pratat om. Och Rant är precis som du säger en jätte, en Gollum. Ja, precis. Big do.

00:38:19Och de här andra karaktärerna kan göra lite roliga saker. Rad kan rulla ihop sig till en boll, bryta väggar och sånt där. Men man kan använda det för att fast travel lite grann. För han kan även rulla på kartan. Vilket ju är... Vissa andra karaktärer kan också rulla som bollar. Ja, och det som är bra med det då är att det är inga random encounters. Det är ganska mycket random encounters i det här spelet. Medan Nina kan förvandla sig till en fågel. Så det är så du får motsvarande till luftskeppet. Spar kan knata genom skog. Så tidigt i spelet när man inte har andra och inte kan flyga till cellen. Så kan man tjock och på viset knata igenom dit man ska. Med lite hemliga grejer. Ja men precis. Sen har man någon som kan slå sönder stenar. Stenstein antar jag. Han är en apman. Wukong-stil. Så han kan förlänga armen som Dullsim. Och så har man som en grappling hook för att ta sig mellan oljeskålarna. Man trodde inte att Dullsim skulle vara med här. Nej, precis. Och alla de här färdigheterna gör ju. Det är lite unikt på så sätt. Annars brukar världskartan vara.

00:39:35Väldigt statisk förutom fönster sju då möjligen. Att den är väldigt låst till det man är. Men här blir det väldigt mycket mer. Så det finns mycket fler sätt att gömma saker. Det är mycket mer interaktivt. Frog fast han inte heter det. Kan också förvandla sig till en stor groda som också kan till exempel ta sig in i hemliga sjöar i vattnet. Vilket är häftigt. Vi kanske inte sa det, men som ni säger, den mäktiga kyrkan som styr hela den här världen är ju då, om vi inte var jättetydliga, det är ju då en front, en demonisk agenda som försöker att sno allas belief för att återuppväcka den här, ja, inte den. Vad var det? Jag försöker komma på också exakt hur det där uttalas, den onda entiteten, men... Ja, det...

00:40:32Men det är i alla fall, de försöker göra en switchero skulle man kunna säga. Alla tror att man ber till någonting väldigt trevligt. Men Sankt Ivar är egentligen bara en front för att återuppväcka en demonisk gud som vill förstöra världen. Precis. Sen så har vi ju det också så att det finns i allt det här tunga, i misärliknande historier, så finns det en hel del humor också. För att till exempel, du blir uppäten av en val som du... hjälper att få ut sin magont för att det är en demon i magen. Och valen som kan prata blir så då glad så den hjälper dig, den ger dig en båt initialt så du kan åka mellan de olika landområdena. Du träffar på en extremt överviktig älva. Som du tar dig in i sömnen för att ta död på hennes demoner som har gjort henne fet. Japp.

00:41:30Som sagt, det är en del underligheter i de här spelen. Invävda liksom. Det har det nästan alltid varit också. Men när man beskriver sådär tänker folk så här, nej. Och inte bara en, inte två, men tre gånger så ska du djupdyka en toalett för att hitta. Just det, det hade jag förträngt. Det är sant. Man är även en toalettdykare. Det är så episkt alls egentligen. Det finns tre olika slut. Det blev en grej i alla fall i kommande spelen också. Att du har ett dåligt, neutralt och ett bra slut. Jo, men verkligen. Vad ska man säga? Det är väl ganska vanligt ändå att JRPG har haft det ganska länge. Inte oftast, men det har varit spel med olika slut under ganska lång tid. Jag vet inte om det är en japansk grej eller om de bara ville att man skulle ha ett skäl att köra om spelet några gånger. Jag vet faktiskt inte riktigt. Det är lite spännande. Fine Fantasy-serien har aldrig köpt in på det där. Nej, jag tror inte de har det en enda gång faktiskt. Nej, jag tror inte det. Så är det liksom. De är mycket mer linjära på det sättet. Så att det kanske är någonting som... Alltså vissa grejer har de kanske valt. Att det här är någonting som är väldigt karaktäristiskt för den här serien. Och Fine Fantasy måste ju någonstans ha valt på en gång att... Nej.

00:42:59Så det gör vi inte. Utan vi har ett slut och gillar du inte det så trist för dig. Det är också förstås en del, förutom fiske och jakt som jag har pratat om och cooking, så har du också då att du kan bjuda in en massa människor. Bli bosatta i din by. Men det som är lite spännande är att i de flesta av de här spelen. Hittar du någon som tar plats i din bosättning. Så tillför de någonting positivt. Men det är många karaktärer som inte gör jack shit. Om du bjuder in dem. Förutom att ta plats. Så att du inte kan bjuda in sådana. De man vill ha. Vilket är en jättehäftig mekanik egentligen. Man tänker att alla ska ju in. Nej, utan du har fem hus som du kan fylla. Vissa är väldigt obskyra och grejer också. Det är en som kan byta färg på dina textrutorna till exempel. Till sådana som gör verkligen bra saker. Just laga mat är en viktig pryl för du kan göra saker som är permanenta statpost. Så i princip så kan du maxstarta bara på att grinda till rätt ingredienser. Till exempel.

00:44:16Jag tänkte, vi var inne lite på att det finns tre olika slut. Jag tänkte om, nu är det superspoilers, även fast det har varit spoilers redan, men det finns alltså tre stycken. Jag kan ta en liten kort vad det faktiskt innebär då här. Det dåliga slutet är alltså så dåligt för att demonerna vinner. Det är verkligen så här. Och det är då om man inte går in i demonernas hem i slutet, utan istället står och väntar utanför, så blir Rujo och hans vänner besegrade. Demonerna tar över hela världen och Ja, ondskan vinner helt enkelt. Och det här är då lättast att råka hamna i om man inte gör några sidouppdrag alls under hela spelet. Och jag är inte det. Gör sidouppdrag var det de försökte få folket att inse. Spela om spelet och gör mer. Och om man gör lite mer så kanske man får mellanslutet. Och det går ut på att om du vinner över slutbossen, deathen...

00:45:12Jaha, smaka på den. Death Cune, säger vi. Det är alltså Death och sen E, enkel VN i slutet. För alla som undrar vad jag och Oskar håller på med här. Men Death... Deathn. Deathn? Ja, det kanske inte var så dumt. Deathn kör vi. Som har besegrat Deathn, men inte räddar Garner, tror jag, som är Rujos pappa. Eller rekryterar Echichi, så förvandlas Rujo till en gigantisk drake. Och han blir då den som blockerar den här porten till demonernas värld. Med sin kropp liksom. Som mamman gjorde tidigare. Så att han blir den nya roadblocken om man vill då. Så att världen blir räddad. Men Drujo får ett permanent roadblock-jobb. Så det blir lite så här bitter-sweet-ending. Men ganska klassiskt. Hjälten offrar sig för att rädda världen. Och det här är det slutet som tydligen de flesta får. När man spelar igenom första gången. Rent statistiskt. Det är rätt obskyrt för att få det bästa slutet.

00:46:09För det bästa slutet är ju då Flygande stad räddar världen. Perfekt. Det är då att man dödar inte Garner i kyrkan. Utan man spöar på de här svävande ögonen. Och sen så tar man med Garner till sin lilla stad. Man rekryterar ett Gigi. Även kallad Gigi i vissa översättningar. Anta att det är USA som kanske kör Gigi. Och då... Tar man då och rekryterar Gigi i Gunz som är ett av de här tyska namnen som de slänger sig med. Och sen så besöker man brunnen i staden där Ganor och Gigi aktiverar en maskin som gör att den helt plötsligt kan flyga. Och då får man då den flygande staden som att den blockerar demonporten istället. Vilket gör att Rujo och hans vänner överlever och kan vara ute och göra annat. Och de räddar världen utan att någon behöver offras helt enkelt.

00:47:04Tänker sig precis som vilken vettig människa som helst så tar man helt enkelt staden som är också en bit i berg under sig och bara sätter den rakt över. Bam! Kork! Och det här är då det slutet som de flesta inte får för att det kräver lite sidogrejer. Ja, och vet man inte om det så lär man missa något. Speciellt kanske inte med den översättningen. Så här skriver jag också. Ni spelar det här idag, även om DS-versionen har en massa lite quality of life grejer. Ta SNS-versionen och applicera. För det finns en patch. Som är en förnyad översättning. Som är mycket, mycket, mycket bättre. Där man också fattar. För vissa av de här seatquesten. Du måste nästan ha en guide. För du kommer aldrig kunna läsa sig till det. För det är så dålig information. Eller så dåligt översatt. Så du fattar helt enkelt inte vad det är de pratar om. Nej, så att.

00:48:03Gör gärna det. Första spelet, mer kuriosa, titta gärna på en video eller så. Tvåan är faktiskt ett bra spel. Vill ni spela det så ge er själva den bästa möjliga upplevelsen av spelet genom att välja rätt version. Det vinner ni på i längden. Var dock beredda på att det krävs en del grinding. Det är ett av de riktigt traditionella. Det är traditionellt, precis. Det är JRPG från när det var en grindfest. Så att så är det. Har du något mer vi skulle lägga till med tvåan? En sak till som jag skulle vilja lägga till som gör det här spelet också lite mer komplext. Det är att du kan hitta fyra stycken, fem till och med, schamaner. Som du kan göra en fusion med. Just det. Så att det gör att du väcker, förutom Ryu och Nina om jag minns rätt.

00:48:58Så väcker det liksom liv i så att du får statsbost och får tillgång till andra magier. Och du får tillgång till lite non... Alltså man går in till... Ja, det finns. Vilket skänker en mycket mera komplexitet i fightingen. Än i väldigt traditionella JRPG:er. Plus att du har även Dragon Shrines som du kan då utveckla. För att i början har du ju bara din... Lilla babydrake så att säga. Utveckla den och bli fullskalig is, eld, holy och så vidare. Varianter utav din drakkraft. Så för den som vill så finns det många, många kombinationer. För att vara från den här eran så är det ganska komplext. Vilket inte alla spel var. Om man ska vara helt ärlig. Där har vi det. Vi har faktiskt kommit fram till slutet på...

00:49:55Första avsnittet i den här serien. Som ni märker så blir det inte nummer tre i den här. Men för att göra en härlig cliffhanger för att lura er tillbaka till nästa så är det då trean som vi kommer börja med i nästa avsnitt och det kom ut 1997. Så vi är fortfarande kvar på den sidan om millennieskiftet. Samma år som Feinfeldt föddes. Precis. Tänkte du säga det. Så det var även då ett år med många klassiker. Och om ni är intresserade av att veta mer om Breath of Fire 3 så får ni helt enkelt komma tillbaka till del 2 i den här serien. Eller om ni redan är där i framtiden så är det bara att starta upp det och fortsätta lyssna. Precis, så gör gärna det. Så jag puffar över en ond religiös kult till Oskar att sy ihop det här första avsnittet med. Jag tänkte bara summera det hela med halleluja.

00:50:50Så säger vi så och så hoppas vi att ni är tillbaka till nästa avsnitt. Ha det bra därute! Flygsäkert! Hejdå!