Breath of Fire - III & IV - Resans slut

00:00:00Då säger vi hej och välkommen till Spelfarsan med vänner. Vi ska gå vidare med våran Preff of Fire-serie där vi slår i botten. Vi går så djupt vi kan. Vi ska försöka komma till slutet kan man väl säga. Är det verkligen slut? Det är det ingen som vet. Ingen som vet. Nej. Vi hoppas ju att det kommer komma tillbaka också. Ja, det finns ju många som i alla fall har önskat ett, ska vi kalla det ett klassiskt bref of fire. Sen det här som de har hållit på med de senaste åren har ju inte fallit i god jord riktigt, om man säger så. Det finns bättre jord att falla i, som man säger. Ja, eller en remaster eller någonting annat kul sådär. Det är ju ändå i eran av remasters, om man ska vara den som är den. Men vi kanske ska vara den som är dem först och...

00:00:48säga välkommen tillbaka till del två. För att det kan ju vara sådant att någon råkade hoppa in här. Då blir det konstigt. För att det här är alltså del två i våran djupdykning av djupdykningar i Breath of Fire-serien. Den klassiska Från De Gyllene Åren-eran av JRPGs från Capcom. Och det här är liksom Nördtimme 2. Så har ni missat den första så är det alla möjliga lägen att hoppa ut nu. Hitta första avsnittet. Lyssna igenom det och sen komma tillbaka. Då kommer det alltid kännas mycket mer logiskt. Och innan jag glömmer så ska jag kanske nämna så att det pågår ett fan-projekt av en HD2D remaster utav Breff of Fire 2. Mucho-positivo säger jag. Utan att veta hur bra den är, men det låter bra. Jag vet inte så mycket om det, för det är inte så mycket släppt. Men det påstås vara något i stil åt och det på Traveller-hållet när det kommer till estetiken och sådär. Vilket ju är bra.

00:01:46Så det gillar vi. Men tvåan är alltså inte det vi ska prata om i det här avsnittet, för det har vi redan gjort. Jajamän. Det är därför vi försöker få er att aktivt gå dit först. För att ettan och tvåan är över. Och det var en härlig tid, men vi har gått vidare. Så vi kommer börja med en väldigt, egentligen ingen recap alls, den har ni fått redan. Men vi kommer köra en liten uppvärmning kring Breath of Fire 3 och sen kommer vi gå hårt in på allt Breath of... Fire 3. Träigt höll jag på att säga, men mer träigt. Och sen så kommer vi köra en liten sån här, som vi sa förut, de bästa bitarna kring Breath of Fire 4. Och efter det så är antagligen det här avsnittet slut. Så vi får se om vi nämner de andra spelen, men det får vi se. Vi tar det lite på volley, eller halvvolley kanske man skulle säga. Det låter bra det. Och som ni säkert märker, vi har inte öppnat upp på alkoholfronten, men ni kan vara helt säkra.

00:02:45Med att vi inte är torrlagda. Och som förra gången så är vi alltså en person kort. Så det är inte någon som saknas, det är inte någon som sitter och håller andan just nu. Utan det är bara de två JRPG-isterna som är med. Och vi har inte anlitat, vad heter det, nothing, do nothing. Exakt. Men Japan. Precis, vi har inget sånt. Utan allt är kosher. Det är bara det att vi är The Dynamic JRPG Duo idag. Det låter bra det. Jag hoppas att ni tycker det, för nu kör vi igång varken ni vill eller inte. Och vi pratar ju då Breath of Fire 3. Och för att ta den här korta recapen historiskt så är det alltså Capcom som fortfarande då... Jag tror att det är de som har gjort alla de här spelen utan någon input från något annat företag. Så vitt jag vet. Jag vet inte om de fick någon hjälp med det där hemska mobilspelet som sen dog. Men det är en helt annan femma. Det fick de säkert. Men vi låtsas inte om det. Utan vi går vidare och säger att det här är Capcom som har gjort hela tiden. Och det här då, trean. Fortfarande på 90-talet. Så det är fortfarande på den sidan millennieskiftet. Men...

00:04:00Trean kom alltså ut 1997 och vi hintade ju lite om det i slutet på förra avsnittet. Det här var ju återigen ett år när ett annat klassiskt JRPG kom samtidigt. Det var till och med så att det var påtänkt att vara en launch title till PS1. Men den blev lite, ja, lite scope creep eller vad det nu kan ha varit så att den blev lite försenad. Där ser man. Intressant. Men som sagt, ni som kan era JRPGs vet ju att ett visst annat spel som har nått den kultigaste av kultklassikers. kom ut 97 också. Gula fåglar, så hintar vi lite grann. Stora och fluffiga. Och ja, det var ett spel som blev så populärt att det kom ut igen och kommer ut igen i 2025 där vi är nu. Mer än så behöver ni inte veta, men det här skulle då alltså kommit ut 97 överallt, men det blev så att det kom ut 98 i vissa delar av världen, nämligen Nordamerika och Europa.

00:04:58Ja, man hade lite problem med översättningen som vanligt med det här. Och det pratade vi ju om förra gången, att översättningarna har inte alltid varit det starkaste kortet i den här serien. Faktum är att vi sa, väl, när det gällde tvåan, att det är nästan bättre att gå tillbaka till en gammal och hitta en bra översättningsfil till det, om man verkligen vill få ut det bästa av det. Ja, och det här så är det väl snäppet bättre, men det är väl fortfarande så att det lider lite grann utav... Ja, det är som... Det var mycket på den tiden. Det hjälpte också att namnen, utan om vi ska dyka det på en gång så är det ju så att i och med att du kunde bara, nu ska vi se om vi kommer ihåg, men du kunde bara ha fyra eller om det var fem karaktärer. På japanska funkade det så att du fick rätt benämning för att alla namnen hade viss betydelse. Men på engelska gick det inte för att då skulle det behövas många fler karaktärer för att beskriva samma sak. Just det. Det fanns vissa begränsningar, om man säger så.

00:05:56Men i alla fall, 97 eller 98, beroende på var någonstans i världen det var, dök spelet upp. Och som vi sa i förra avsnittet, det här var ju då alltså tredje spelet. Så de hade gått ifrån den här hög fantasy, western style-känslan som de väldigt medvetet hade tagit då just för att de ville konkurrera, inte bara med andra i Japan, utan också vara attraktiva utanför Japan. Precis. Så det här var med en annan stil. Och det spelet regisserades av Makoto Ikehara. Som också fick musik av Yoshino Aoki. Aoki. Någonting där. Vi som alltid ber om ursäkt för att namnen kommer att eventuellt komma ut på ett sätt som ingen har hört om förut. Men vi behöver en AI-tjänst för det. Helt klart. Vi behöver en japan trodde jag du skulle säga. Ja, det också. Om det är någon japan som hör här.

00:06:50Och tycker att det var okej. Och ger oss tummen upp så behöver vi inte någon. Men om ni tyckte att det här var det jävligaste vi har hört. Då tar vi gärna emot tjänster. Så där har vi det. Men de två var i alla fall som låg bakom regisserandet och musicerandet. Och det här var det första spelet i serien som använde riktig 3D-grafik för miljöer. Fast karaktärerna fortfarande var i 2D. Handritade också. Precis, och det skapade en väldigt speciell visuell stil. Som en del tyckte var so hot right then, och en del var lite mer tveksamt. Ja, den har ju ändå åldrats rätt väl tycker jag ändå. Det här lite diorama, pop-up-book-känslan liksom. Jag tycker faktiskt att den har det också. Men jag kan förstå att det var en del som reagerade på den. Att såhär, wow, vad är det här? Vad har hänt?

00:07:43Men det var ju bara första steget in i tredje världen som tog över ganska kort därefter. Och därav har ju då stilen också kommit ihåg att trean var ett annorlunda spel på många sätt. Det var en annorlunda grafisk stil och det var en annorlunda värld de hade i. Även om serien då, som vi nämnde i förra avsnittet, vissa saker är ju alltid genomgående. Så att Ruju är alltid där. Apropå det grafiska kan vi ta en liten kul detalj. Det finns en cameo där. Och det är faktiskt sant för alla, i alla fall förutom möjligtvis Dragon Quarter och Mobilspelet, att Chang Li är med i alla Bref of Fire. Hon är en utav i publiken i Battle Arena eller Colosseum i trean. Som, okej. Det kan jag förstå att det är ett bra ställe att peta in alla möjliga sådana små utsträckta karaktärer på. Är Pacman också med?

00:08:39Nej, det är bara streetfighter-karaktärer, vad jag vet i alla fall, som har varit med. Det är ett par andra som har figurerat runt om. Det är ändå ett bra ställe att peta in dem på. Det var också Bow och, nu står det still, men det är en av de andra BFF2-karaktärerna som är sådana här bara NPC-er som inte säger någonting också. Finns med. Som sagt, vi har alltid gillat East Rays. Mer sånt, tack. Jo, en sak som också var annorlunda med det här spelet var att man hade en ny spelmekanik. Som var att man kunde lära sig fiendernas färdigheter. Enemy skills, typ. Ja, och att det var mer dynamiskt stridssystem som de var ute efter. Och att man kunde, återigen, interagera med miljön i spelet. Vilket var en feature som de redan hade lekt med i några av de tidigare spelen. Som de fortsatte. Dock ska jag säga att jag tycker att man...

00:09:34intressant, fast det var lite mer frustrerande. Därför att i Brefify 2, då var det ändå så att man behövde en specifik karaktär för att ta sig igenom världskartan. Här är det mer så att du kan springa igenom en jättelång danderyd. Bara för att komma till slutet av den, för att inse att du måste ha en viss karaktär med dig för att öppna en dörr, till exempel. Och det är tack och lov inte så jättevanligt då, men det är... Någonting man gillade då, eller nu. Även om det är... Det finns ju en viss realism i det. Fel guy var med. Men det är ju inte så roligt att slogga sig igenom en hel dungeon. Nej, med tanke på att allt är random battle så är det ju sådär kul kanske. Precis. Vi kanske ska säga också, vi sa ju då att det var ni huvudansvariga för musiken. Men vi kanske ska säga att musiken i sig anses jazzig i det här spelet. Den är klämkäck och trevlig.

00:10:33Och som alltid då, med tanke på att den var det, så var det en del så här, oh no, jazzig musik i mitt JRPG. Och sen var det del som tyckte att så här, man, äntligen, jazzig musik i mitt JRPG. Redan från början så var det två väldigt distinkta grupper med personer. Jag tycker att musiken är bra, men många tyckte att det här har inte JRPG. Jag tycker att det är så skönt att få in någonting annat. Ja, det är liksom... Det behövs någon som kan tänka nytt. Och varför inte egentligen? Ja, eller hur? Alltså, annars blir allting exakt likadant. Och let's face it, det är ju egentligen inte någonting man vill. Även om JRPGs, i sin natur, oftast är väldigt traditionella. Så kan man vara det på ett innovativt sätt. Ja. Ni förstår vad jag menar. Hur som, så tycker jag musiken funkar väldigt bra. Alltså, den passar ihop med själva karaktärerna och med världen och grafiken och så där. Sen har vi en annan grej som man kan tycka...

00:11:29Som jag ställde en fråga förra gången, kanske ta samma chans nu då. Det finns tydligen två olika grupper när det gäller berättelsen och karaktären också. Vissa tyckte att spelet hade, som vi sa förra gången, väldigt intressanta teman och relationer. Men det är lika många som tyckte att det var platt och oengagerande. Det hade jag faktiskt inte koll på, men det är tydligen någonting som de fick kritik för när spelet kom ut. Att det var... karaktärerna inte var engagerande helt enkelt. Det kände jag aldrig av. Nej, det som jag tycker är lite unikt dock med den här storyn som inte så många andra spel, det är att det är ju väldigt, i alla fall under den här tiden, så var det ju ett A, du har en väldigt god person och så ska man rädda världen. I det här spelet så är det egentligen aldrig någonting som hotar världen eller ska sänka världen eller någonting sånt, utan det är mer ett

00:12:26Typ av en figur som vill kontrollera mera. Makt. Om man tänker sig någon typ av tyranni i princip. Eller kontrollbehov. Men det är inte så att man ska förslava mänskligheten. Nej, det är inte som i de förra att hela världen ska förgöras. Som är mer klassiskt. Även fast vi ju sa att de frågade aldrig vad de hade tänkt göra när de återskapade världen. Kanske hade en bra grej. Men som du säger, den här gången är de inte ens på den nivån att alla ska dö. Och att det är en kvinnlig bad boss, höll jag på att säga. Är det en girl boss? Mirja är helt dum. Och hon är ju någon sorts halvgudaktig gudinna. Som Herkules alltså? Ja, någonting åt det hållet. Men hennes take är ju mer så här att hon tycker att de här...

00:13:25Drakklanen eller Bronthklan. Att den är för farlig för att inte vara kontrollerad. Det är därför som vi egentligen tar död på den. Men generellt sett så är det här också ganska storyn. Förutom just den här biten. Inledningsvis är den väldigt lik Preff of Fire 2. På sätt och vis. För det börjar ju med att Ryu är i drakform. Som en liten drakbebis. Som sitter fast i. Typ som i Airbend, höll jag på att säga. Fast i ett isblock, fast det är kristall. Och sen blir han utsprängd av ett gäng gruvarbetare. Och sen precis när han kommer loss så går han tillbaka till mänsklig form. Så att man startar igen när man är typ tio bast. Ihop med två stycken andra hemlösa, kan man väl säga. Nej, Apple! Ja, någon sorts, vad ska vi kalla det, Robin Hood-liknande. Eller ja, de över 20.

00:14:22De är ju tjuvar. Det är ju något tema, uppenbarligen, i Braff of Fire. Hänger man alltid bara med ett gäng Robin Hoods? Ja, för det här är ju också en mansion, den här gången, som de rånar. Fast den här gången lyckas ju de, och tanken är att de ska ge tillbaka pengarna till byn som de har. Och så går saker åt skogen, så att säga. Man kan väl kanske säga då att en recap för de som... Av någon anledning ändå hoppade in här. Att Rujo är alltså alltid huvudpersonen. Och han är alltid av den här drak-klanen. Och i just det här spelet så är han den sista överlevande igen då. Medlemmen av en utdöd drak-ras som kallades brude. Som oftast brukar vara konstiga insekter i sci-fi-filmer. Men inte den här gången. Utan...

00:15:18Bara så ni vet och om ni undrar vad namnet kommer som vi pratar ifrån. Så är det alltså, det är återigen en drake. Bara att den här gången så kallas de brude. Och han kan ju förhålla sig till olika drakar väl i den här? Kan ni inte det? Ja, man samlar på sig någonting som heter dragon jeans. Som man kombinerar på olika sätt. Det är så lite roligt faktum att den ultimata kombinationen är inte ens en drake. Utan True Kaiser är bara en mänsklig version på steroider. Med drakinfluenser. Alla andra kombinationer som förhåller sig till drakar. Vad är man om man är en man pimpad med drakgener? Ja, man är guldfärgad till att börja med i det här spelet. Det lustiga är att det finns också två varianter. Du har Kaiserform som är okontrollerbar. Den kan attackera både dig själv och dina egna medspelare och motspelare. Sen har du den mer gömda varianten.

00:16:15Utan som är True Kaiser när du har kontroll. Och det här återkommer faktiskt. Du har ju även i Rai. Har ju en form där han blir Tiger. Och normalt sett under större delen av spelen. Blir han det så är han också okontrollerbar. Men man kan addera items som heter Holy Cap. Som gör att du då får kontroll. Så det är en del sådana här varianter. Ja. Alltså, vi sa ju det förra gången att det känns som att de alltid har lite tema. Men det här är ju egentligen att de går lite med lår kring hela den här omvandlings... Alltså, de har aldrig definierat riktigt drakgrejen förut. Det har bara varit så här, det blir en drake och alla vet vad det betyder. Men om man tänker sig draktränaren så finns typ alla de här varianterna av drakar. Finns med, för det finns alltså, det är säkert 40 stycken olika kombinationer.

00:17:10Eller 25 åtminstone. Men det är bra många. Vissa är sådana här ganska värdelösa. Men vissa också sådana här som är bra vid vissa tillfällen. Som till exempel någon som inte tar stryk emot vissa element och sådana saker. Så det finns en massa taktik i det där också. Ska vi säga, är det någonting vi behöver säga mer om karaktärerna man stöter på? Vi sa ju att Reijo Tepo, eller Tepo, jag tror det är två en i hans namn. Och sen så har vi ju som sagt våran ständiga följeslagare som dyker upp. Men vilka mer har vi i trean? Du har Gar som är en Guardian som är egentligen på uppdrag att ha ihjäl alla Broad Warriors. Men som börjar fundera på att är det här verkligen rätt? I princip, han blir snarare mentor till Rio. Sen så har du också, förutom Nina då, så har du ju...

00:18:09Jag vet inte hur man uttalar det, men BonPu. Alltså B-O-N-P-O. Skulle jag nog säga. Lite så. Ja, och som kan kasta grejer och så vidare. Sen har du ju Bunjan som är mer som en master. Du har ju ett mastersystem med folk som kan träna dig och så vidare. Jag funderar på om det finns någon mer sådär som... Nu ska vi se. Vad sjutton var det mer? Ja, sak samma. Det finns någon mer karaktär som jag har glömt. Den här, ska vi kalla det det? Grassman, fast den inte heter det, så ser det ut som en... Lök återvänder ju. Just det. Vilket är... Vi kanske ska säga det också. Det är inte bara människor i den här världen och drakar. Det finns massa olika typer av varelser. Med drag av... Av andra djur skulle man nästan kunna säga. Så att vi hade katter i några av de tidigare spelen. Och det har varit ogers och lite annat. Så att det är helt naturligt i den världen att det finns massor av olika. Och sen så har vi en sista som heter Momo. Som är lite intressant för att hon är motsvarande till Luka. Hon uppfinner saker. Så att bland annat då så har hon en bazooka. Som är ett måste för att ta sig igenom vissa dörrar och sådana saker. Just det.

00:19:36Det kommer jag faktiskt ihåg. Vilket man kan tycka är lite weird i ett fantasy-spel. But there you go, som man säger. Ibland ska man, som vi har sagt i massor av våra avsnitt, don't question the game logics. Ibland är det bara som det är. Hela den här serien är såklart en stor spogler med tanke på att vi djupdyker i en massa spel. Men vi kommer nu att prata om slutet. Så nu har ni fått extra spoiler här. För alla ni som känner att shit, det här spelet måste jag ju köra nu. Och det tycker vi såklart att ni ska göra. Till skillnad från några av de tidigare spel som hade flera olika slut. Så är det de hade mer fokus på den här gången var att det skulle vara ett emotionellt och filosofiskt äventyr. Där man hade mycket djupa frågor att fundera på på resans gång. Men det är bara ett slut. Men med ett mer djupt tema. Precis. Och som de sa, de hoppades att spelaren skulle kunna tolka det olika. Men det är fortfarande bara ett slut. Och nu kommer den här så att nu har ni sista chansen här.

00:20:36Och där var den över. Så att när då Rujo och hans vänner segrat Myria, så som vi sa ju då skulle egentligen vara ute för att skydda mänskligheten från då Brudes destruktiva kraft. Så där har man ju då så att, var hon rätt ute egentligen eller? Fanns det någonting i den saken som egentligen made sense liksom? Men... När man väl har tagit beslut att spöa på henne så har man ändå ett val. Och det är ju då att Miria hävdar att brudes är för farliga och att deras krafter måste hållas i schack. Och Rui, såklart, som är en brude, den sista, om man ska tro den här storyn rätt, säger ju mer att han vill lita på människornas förmåga att hantera frihet och ansvar. Det är upp till oss att göra det här rätt eller fel. Även om det innebär risker. Men risker är en del av den mänskliga resan.

00:21:29Och han väljer alltså att fortsätta leva som människa. Och gömmer sina, vad ska man säga? Han väljer att fokusera på att fortsätta framåt som en människa. Och han gör det i klassisk Hulk-stil. Han vandrar vidare. Som det var i den här klassiska serien från 60-talet. Att han alltid slutade varje avsnitt med att han vandrade längs motorvägen. Mot nästa äventyr i nästa avsnitt. Men... Han vandrar vidare och alla vännerna går skilda vägar. Men med ett hopp om att man ska kunna förändra världen till någonting bättre och mer positivt. Så det är ju winning? Med tanke på att det inte är helt klart att han faktiskt har rätt. Han har en förhoppning, men det betyder inte att det inte går dåligt någon gång i framtiden. Med tanke på att han hoppas att folk generellt sett är bra personer.

00:22:26Vad skulle du säga? Är det ett bra slut eller är det bara ett slut som är så här? Ja, det är väl i alla fall bättre än det andra valet. Att man blir kvar under hennes kontroll. Ja. Lever sina dagar i labbet. Typ så. Men samtidigt så är det väl lite så här att det här spelet försöker ju vara lite svårare än de vanliga. Jag vet inte riktigt. I ärlighetens namn så har jag nog inte reflekterat så mycket över slutet. Det var mest bara att det var nice att komma dit och så var det över. Alltså grejen är att innan jag satt och kollade upp vad folk tyckte om det här spelet. Så hade jag egentligen inte reflekterat över det heller. Man vann, yay. Jag och mina homes vandrar vidare till nya äventyr. Men tydligen så är det här ett spel som har varit mycket diskussioner kring just om det. Att det är...

00:23:19Ett grått slut, mer än ett vitt eller svart. Han hade förhoppningar om att allt skulle lösa sig. Men man vet inte. Sen är jag lite nyfiken på vad du säger. För det anses ju vara det bästa fiskeminispelet i något JRPG någonsin. Ja, den är ju svår. För jag känner att hur vet man det om man inte har kört alla? Uppenbarligen så är det ju bra. Men det finns många bra fiskespel där ute. Och man måste också... Innan alla börjar, men det finns ju rena fiskespel. Nej, nej, nej. Rena fiskespel är skräp. Sånt håller vi inte på med, utan det ska alltid vara fiske i andra spel. Det är då det blir nice. Och det här gör det bra. Det går inte att säga så mycket om det. Det är definitivt en av mina favoriter. Men en del andra spel har varit på bra fiskegrejer också. Det beror på lite vad... Det jag skulle verkligen, och det här är en liten avstickare, men ett JRPG som har typ Dave the Diver... Alltså man typ kan...

00:24:18Hoppa ner i en pool och få ett litet spel där nere där man jagar upp. Det hade varit the business. Ja, verkligen. Men jag kan förstå att folk inte orkar göra det. För det är egentligen ett helt spel till. Men rent allmänt tycker jag att Breath of Fire har bra minispel. Alltså överlag. De har haft ganska bra balans. Ofta ganska bra djup. Och det känns som att man gör någonting av värde. Ja, ja. Fematanet, höll jag på att säga. Man ska ju bygga en hel by av feer. Och det roliga är att missköter man så dör allihopa. Och så blir man helt utelåst från det där. Så det är väldigt konsekvent. Och det ska vi kanske säga. Det var ju som det sa förra gången. De här spelen har den här trevliga grafiska stilen. Men det är ganska mörka teman. Som det sägs att de kan ju faktiskt bara svälta ihjäl allihopa. Japp.

00:25:13Och då står man där som den största skurken av dem alla. Sen tycker jag att det finns hur mycket som helst att dyka i. Men en av de mest imponerande minispel någonsin inkluderar skiten. Som de också återupprepade sen. Eller för det första, nej. Secret of Evermore gjorde det först. Sen kom Breath of Fire 3 och hade The Desert. The Desert of Death. Som man ska knata efter de här färre benade stjärnorna. Och gärna 20 minuter utan vidare. Helt värdelöst skräp. Den ställer jag mig väldigt frågande till. Och skulle nog fortfarande göra, om jag körde idag. Alla sådana saker som bara är, nu ska det ut på en, i bokstavligt tal, ökenvandring. Man kan i och för sig säga att även i Final Fantasy 7 så gjorde man ju något liknande, fast i snö då. Och inte i sand. Japp. Men alla sådana här ställen som bara är, eller typ The Velt i Final Fantasy 6 där det bara är så här. Ja, eller Sea of Stars också.

00:26:12Hade du ju ute i någon öken liknande. Ja, just det. Och det är säkert deras hommage till de här andra öknen. Jättekul. Men det kunde de ha skippat. Öppen fråga till alla som eventuellt lyssnar. Är det någon av er som gillar de här öknen? Och svaret var nej. Och nu när vi alla kommit överens om att nej, det var fint, så kan vi väl ringa upp Joe JRPG och säga att inget mer tack. Det är ändå rätt märkligt att så många har. Jag undrar om det bara är någon typ av padding. Men JRPG som ändå är så långa i sin natur ändå. Behöver inte den paddingen. Speciellt inte i öken. Nej. Nej, så det... Men utöver det då. Du och jag har ju sagt det förut att vi gillar Brathfighter. Ja, det är ett väldigt bra spel. Och det var ju då till Playstation. Så jag antar att ganska många numera kanske...

00:27:10Inte ens hört talas om det här. Därför skulle jag säga. Skulle inte ha någonting emot en remaster. Nej, om inte annat ett vettigt sätt att kunna spela det här på. För att ska du göra det legalt åtminstone. Så är det i princip att du måste köpa av fysiska hårdvaror. Japp, och let's face it. Det gör att steget är lite längre. Så med tanke på att många andra klassiska JRPGs på senare år. Har fått remasters, remakes. Eller åtminstone digitala uppsnyggningar. Så vore det trevligt med lite Breath of Fire också. Jag kollade faktiskt upp bara för att kunna svara på det. Men det enda Breath of Fire-spel som finns på gogg just nu. Är Breath of Fire 4. Och det tror jag kom så sent som förra året. Det är jätteskumt. Varför släppte de inte trean också? Det är ju både... Ja.

00:28:02I have no idea. Men eftersom de då, det jag ville komma in på var att om de har kommit till fyran, så har de åtminstone upptäckt serien, så fortsätt, in med mer. Det är väl ungefär det vi säger. Och det är då en av deras good old games, de har ju något initiativ med att de ska preserve games som är 25 plus någonting. Så att de andra spelen är ju äldre, så bara in med dem. Just från Playstation igen finns det ju en uppsjö av saker i så fall som man skulle behöva. Få in där? Jag håller helt med. Men som sagt, vi ser fram emot nyare versioner. Eller att det går att köra dem helt enkelt. Vore trevligt. Ja, alltså jag skulle kunna tänka mig. Gjorde de en remaster med någon sorts voice coverage. Och hela faderullan så skulle jag ju kunna.

00:28:57Någonting åt Nino Kunin-liknande, fast annan take på det. Absolut. Nej, vi lämnar, tror jag, BetoPi3 med ett starkt betyg, en bra story som uppenbarligen var djupare än både du och jag tyckte när vi körde det första gången. Tveksamt slut. Ett slut som lämnar oss med frågor. Och en önskan om en remaster i framtiden. Men som ni alla förstod så var inte det här det sista spelet i serien. Utan det fortsatte och det fortsatte. Om man ska ge dem en cred, men både en cred och kanske ett nej. Men de har inte varit så fantasifulla i namnen. Utan 1, 2, 3 och 4. Det är inte de här, vi slänger på ett fläskigt namn. Utan de gillade sina nummer. Så att nästa spel i Breath of Fire-serien är Breath of Fire 4. Och det här var första spelet som...

00:29:54Jag tror det försökte komma ut 2000, så det är fortfarande inte riktigt i nästa årtusende. Men det är precis i gränsen mellan förra och nuvarande årtusendet. Så att vi pratar igen då Playstation. Och den här gången kom det ut i Nordamerika och Japan samma år. Så de hade lyckats synka det lite bättre den här gången. Så jag antar att de hade lärt sig förr eller senare. Och samma sak igen då. Som vi sa, det är samma teman, det är samma karaktärer. Det är... Vissa nya berättartekniker och en del grafiska förbättringar i det här spelet. Men om man tar då producenten var Hironobu Takashita. Och speldesign och manus var Makoto Ikehara. Och grafikdesignen var Tatsuya Yoshikawa. Och Yoshino Aoki var tillbaka med musiken igen. Så det var fortfarande That Sweet Jazz. Fortsatte ett varv till.

00:30:51Och precis som spelet innan så var det 2D-bakgrunder med 3D-karaktär. Och den här gången ansågs tekniken ha blivit ett strå vassare ytterligare. Jag tyckte väl i och för sig att, som sagt, det var inte så farligt i 3an men en del anser att 4an är när de fick balansen riktigt rätt. Och ja, det är väl det man kan säga om själva den grafiska och visuella stilen, att de byggde vidare. Ja, det är inte så mycket att säga om det. Nej. Den är trevlig. Ja, och nu när ni vet det så blir det återigen en liten dyk på vad själva spelet handlar om. Och den här har alltså två parallella berättelser. Vilket jag skulle tro fortfarande är relativt ovanligt. Det är inte så många spel där man har... Och jag tror inte heller att man får förklaringen till varför man har två stories förrän ganska långt in i spelet heller. Utan att man får två starter egentligen i spelet. Den ena berättelsen följer då Ruju som vanligt, den blåhåriga ynglingen. Och den andra följer Fo-Lo. Fo-Lo. Fo-Show skulle man kanske tänka, men inte riktigt så. Utan Fo-Lo. Och han är då en återuppväckt God Emperor.

00:32:11Det låter ju snaskigt. Vem är du? I'm the God Amperor. Och han har också drakens kraft. Så här har vi faktiskt en karaktär till som har drakkraft. Och det tror jag också är första gången i den här serien. Att de rullar med en dubbel. Och de är då skapade som två delar av samma mynt. Och de är båda två skapade för att härska över världen. Men de har... Väldigt olika syn på mänskligheten och hur man borde vara som person, om man säger så. Och Rujo reser då runt tillsammans med Nina som varit och lite andra homes. Och hans resa går ut på att förstå sin kraft och att stoppa hotet från Fulu. Och Fulu, vad ska man säga, det här finns ju med i massa stories. Men han har alltså vaknat upp efter hundratals år i någon slags törnrosasömn. Och...

00:33:07Upplever världen igen. Och han stöter då på människor i den här nya världen som är uppfyllda av rädsla och hat och andra starka känslor. Vilket får honom att ifrågasätta om det kanske inte vore bättre att bara vaska hela världen och börja om från början. Så han har lite mer, vad ska man säga, drastisk syn på hur världen borde se ut. Jag tycker det är intressant just den här inställningen. Att det inte bara är ett land eller en bit. Utan verkligen så här, nej vi kör hela slabbet och så börjar vi om. Guys, jag var ute idag och Claes, han var ju jävligt sur. Vad sägs om att jag bara bränner ner hela världen och börjar om från början? Det är det som säger, det är verkligen så här. Kanske lite överdrivet fullo, om jag får säga det själv. Men vi är ju å andra sidan inte god emperors som han är. Skulle ju vara lite intressant att göra ett spel när man är den här typen av karaktär. Det börjar med att man bränner ner hela skiten och sen ska man bygga upp den från scratch. Alltså, det är ju som sagt.

00:34:05Någon gång vore det intressant att se om de faktiskt gjorde det här och så att det hände. Och sen så här, japp, ditt jobb är då efter Fulu-rensningen. Att bygga upp det här från början och skapa en bra värld. Det blir lite Populus, lite aktivt. Ja, det blir lite Populus eller lite Dungeonkeeper. Ja, eller Black and White kanske. Black and White. Ja, den skulle vara en cool spin-off. Breath of Fire after Devustation. Och det sjukaste är att man skulle behålla några av de här hjältarna. Inse hur jäkla mycket bättre allting blev. De bara, fasen alltså, han hade rätt hela tiden. Och Lou hade ju helt rätt. Men, vi hade kunnat få med det vinnande laget redan från början. Ja, precis. Men, som sagt, där har vi då den stora konflikten egentligen i Brathofy 4. Att vi har två stycken personer med samma krafter i samma värld. Men som har två helt olika syn på mänskligheten och vad man borde göra då. Och det som de själva sa var...

00:35:04temat var makt och hur man kan förhålla sig till om man är människa eller gud. Så att en av dem var God Amper, den andra inte det. Och nu kommer då slutet här, så håll för öronen om ni inte vill höra. Men som alltid, förr eller senare så har man då den här episka showdown mellan Ruju och hans vänner och Fulu. Och spelaren får vara med och påverka med val. Och ja. Det finns ju då det de kallar ljuset och mörkret valet, eller vad man ska säga. Jag tror ni eventuellt har förstått vilket som är vad då. Nu var ju vi nästan inne på att vi gillade det mörka slutet. Om man kunde få bygga upp en bättre värld. Precis, det beror ju alldeles på konsekvenserna efteråt. Ja, för att... Vad ska man säga? Det första slutet, om man ska kalla det slut 1 och slut 2.

00:36:03Jag vet inte om de hade någon namn egentligen. Men det är att Rujo, för de som är så, de är två halvor av samma mynt på något vänster. Och det är att man kan då vägra att förena sig med Fulu. Då har man den här episka striden och sen när man vinner så inser Fulu att Rujo faktiskt är falset. Det är ju han som har rätt. Vi ska inte förstöra hela världen. Det verkar så himla drastiskt på en tisdag. Så att han överlåter sina krafter till... Rujo, så att han får hela, och då blir Rujo den nya God Emperor. Och med hans mer positiva syn på hur världen ska se ut, så kämpar han för en bättre framtid för både drakar och människor, som man säger. Men det är bara han som... Anyway. Och temat där var ju då att försoning, hopp och idén om att självständigt kunna ta beslut. Sen har man då nummer två, så att man kan välja att faktiskt...

00:36:56teama upp sig med Fulu istället. Och då ger man upp sin mänsklighet som Rujo och blir samma väsen som Fulu. Och då blir man ännu mera The God Emperor och hans mörka syn på att kontrollera mänskligheten. Och spelet visar aldrig hur det blir, men den antyder att världen kommer att styras med en järnhand och att människorna kanske förr eller senare vaskas för att de är mer problem. Men vem skulle vara kvar då egentligen? Fulu. Ja, exakt. Och två kaniner typ. Ja, kanske tre. Så att... Och det är två slut som är väldigt olika. Men det är alltså helt upp till spelaren att bestämma. Vad man tyckte kändes mest riktigt i stunden. Och det... Om vi säger så här, vilket slut tror du de flesta väljer? Jag gissar att det är det ljusa slutet de flesta går på. Nästan... Jag kollade, nu kommer jag inte ihåg hur många procent, men det var en...

00:37:55överväldigande majoritet. Som första gången väljer det första slutet. Fast det har de gjort studier på i spel överlag. Att folk vill ha en, i och för sig inte bara för spel, men man väljer. Människor gillar inte att vara onda som regel. Även när det är i spel så tar det emot. Så att oftast är det så att har du ett gott slut och ett ont slut. Första gången igenom så kommer nio av tio välja det positiva slutet. Och kör man igenom spelet en gång till så kommer åtta av tio fortfarande välja det positiva slutet. Det säger ändå någonting positivt om människor, att man vill egentligen inte vara en asshole. Annars är det väl bara speedrunners som väljer det kortaste slutet. Definitivt. Men så har vi då, jag skulle vilja säga så här. Jag tror faktiskt aldrig att jag har valt det dåliga slutet i det här spelet. Nej, det har inte jag heller.

00:38:48Så att vi är ju uppenbarligen bra exempel på exakt. Jag tror jag bara spelat det här till slut en gång. Jag har gjort det två gånger. Men det var så långt emellan. Så jag kommer inte riktigt ihåg slutet. Så då tog jag det. Nu har du ett initiativ att göra en tredje gång. Fast det där slutet var ju horrible. Jag vill inte sitta där och bara... You shall all die! Det känns inte så bra faktiskt. Så att... Där har vi det i ett nötskal. Och jag tycker att det är ett bra spel. Inget snack om saker. Men jag tycker trean är bättre. Jag tyckte aldrig Fulu var så rolig att spela. Nja, och så tyckte jag också att det i fyran var mer okontrollerbart. Mycket av Masters och sånt där. Man väntar. Det var egentligen lite mer slump att karaktären råkade göra det i en encounter. Så att man lärde sig det mer som en enimis. Snarare än att du grindade XB och så vidare. Så att nja, men absolut. Det är inget. Det är ett bra spel. Det är det ju. Ja, alltså. Vi kanske ska säga det. Att jag säger att det här är sämre betyder inte att jag tycker att det är dåligt. Utan det är just att det.

00:40:05Som alltid, och det är ju tycke och smak också, en del kanske tycker att det här är det bästa i serien, men det här är ju från vårt perspektiv, precis som alla andra. Men vi kanske ska säga, jag tror inte vi sa riktigt vilka det var utöver de vi vet om, det vill säga Rujo Fulu och Nina. Och vi har nog inte sagt det i den här, men Nina är alltså den enda andra karaktären som alltid är med. Och det är alltid de, Rujo och Nina som de sa Alice, deras öde är att alltid stöta på varandra i alla tidslinjerna. Och oftast är hon en prinsessa från Vindia och hon har magiska krafter och sådär. Så att de har sina sticks och Rujo har alltid blått hår och dragon power. De två sakerna känner man igen. Det är som sagt den här seriens sid. Eller sids, eftersom de är två. Ja, du. Precis, the dynamic sid-duo. Men utöver de här så har vi då alltså Cray.

00:40:55Ershin, Sias och Ursula. Ursula, det är von der Leyen? Precis. Redan innan hon tog över EU så var hon en hjälte. Alltså tänk dig om det hade varit den Ursula. Hennes superpaus är att samla alla i ett möte och riktigt snacka igenom det. Det hade kunnat vara någonting. Men Cray tycker jag är ett bra namn. Ja, Cray Cray. Och jag tror att han var släkt med Nina i det här spelet också. Ja, det är ju Rios, vad heter det? Childhood friend, hot-headed loyal ally. Som de alltid är. Heart of gold, men lite snabb i vändningarna ibland. Hot-headed är ett bra ord alltså. Det är ett väldigt bra ord. Kort stubin. Kort stubin är det. Kort stubin och lite impulsiv tror jag man skulle säga också. Ersin är då en mystisk rustning. Ja, just det. Vilket ju är kanske en av de konstigare karaktärerna i hela serien. Ja. Man får alltså inte reda på vad det är för identitet. Det är verkligen en mystisk rustning. Det påminner ju lite som i fullmäktige eller alkemist. Ja, det är faktiskt en väldigt bra koppling. För det är nog en rustning som folk kanske känner till bättre. Men det är då alltså en dold identitet och...

00:42:22Får lite av en nyckelroll senare i berättelsen. Men det börjar som en gåta helt enkelt. Och sen har vi Sias som är en klassisk samuraj, swordsman kind of guy. Och han har också en lite mystisk bakgrund. Men just den karaktären har man sett i många japanska spel tidigare. Och sen har vi då Ursula von der Leyen som sitter i Europaparlamentet. Ja. Kul för henne att vara med även här alltså. Precis. Och för alla er som inte tolkar det, vi skämtar. Jag har en känsla av att vi var de första som drog den parallellen till det här spelet. Det kan det nog faktiskt ha varit. Svårt att komma på någon annan på först. Jag tror att, men hade som sagt, hade det inte varit härligt om det hade varit så. Jag förstår inte riktigt varför hon är med här. Nej, men vad härligt då.

00:43:18Där har ni i alla fall. Men jag funderar lite på, för att vara en serie så är det ofta ganska många guys man har med sig. Alltså, om man tänker på till exempel Sea of Stars där man är tre personer och har ett litet crew runt omkring. Den här serien har nästan alltid haft en fem, sex stycken som man har med på sitt lilla äventyr. Ja, fast det är väl ganska så signifikant för den här eran av spel. För... Men visst, du har ju ett liv, förutom Final Fantasy och jag tänker även, det vet du det, Legend of Dragon till exempel så är det väl i alla fall fem av de restande. Lufia-spelen, ja. Jag funderade på om det var någon slags 90-talsgrej att man skulle ha typ ett litet Possy med karaktärer med sig. Eller om det, hur är spelen?

00:44:14Numera, brukar man ha lika många? Nej, det tror jag inte. Därför att jag tror att man både ekonomiska utav någon sorts storyperspektiv inte vill ha för många karaktärer. Nej. Man vill breda ut de som man har mer än att... Det är definitivt inte som i fantasy 6, där man har typ 20, men gärna det stycket man inte behöver hitta och så vidare. Men den grejen, och det har inte så mycket med Breath of Fire att göra, men jag gillade alltid att det fanns gömda karaktärer. Det får de gärna ta tillbaka. Men jag tror att det är just också, återigen, KOS, om vi inte pratar indiespel, men ett trippel A-spel, ingen skulle göra en hemlig karaktär i trippel A-spel om inte det var någon sorts meme. Nej, för att superdyrt och eventuellt hittar ingen den här personen. Så man betalar då för massa tid och massa utvecklartid och man måste ha en story och så vidare. Det är bara det att jag älskar liksom, det är en cool grej. Ja, alltså...

00:45:10Psykkoden är väl utmärkta exemplet på motsatsen. Där du verkligen har hälften av karaktärerna kan du inte hitta. Nej, men den sista stora JRPG som jag körde där det fanns gömda karaktärer är egentligen just det andra spelet som vi inte nämnde från 97. Som vi faktiskt både hade gömd karaktär och gömda items. Hur var det i DQ11? Var det någon gömd karaktär i den eller? Tror inte det. Nej, det var inte det. För där finns det ett litet gäng. Ja, gänget har de definitivt. Men nej, det var ingen som var gömd. Så mer sånt trippel A-snåls där ute. Ja, men jag tänker så här, gör du ett indiespel så borde det inte vara några konstigheter att sy ihop ett par. Och vill ni ha gömda karaktärer så kan jag ju... För att nu i dagarna så kom ju remasten av Final Fantasy Tactics ut. Så där är det bara go nuts. Det finns massa gömda karaktärer. De är överallt.

00:46:08De är gömda, att de har andra gömda bakom sig. Så det kan vi absolut nämna som en hedervärd liten tidbit. Nu har vi faktiskt inte supermycket tid kvar i det här avsnittet, men vi sa ju från början att vi skulle djupdyka i våra favoriter i Breath of Fire. Och det är egentligen det vi har gjort nu. Om man ska vara helt ärlig, det är ettan, vad vill vi nämna på grund av historiska skäl och att den satt upp världsbyggandet. Tvåan, mycket bra. Trean, mycket bra. Fyran, bra. Men det finns ju alltså fler spel. Vi kanske ska nämna dem i alla fall. Så att du inte tror att vi har ljugit dem rakt upp i plytet. Det har vi inte. Men vi har alltså Breath of Fire som är det första spelet, mig veterligen, som har en tagline. Så att det har ett namn också. Dragon Quarter. Och, jag vet inte. Det kallas för den djärva omstarten av serien.

00:47:04Jag vet inte om jag skulle hålla med om det. Men, men, ja. Alltså det är ju ett action-RPG. Det är ju det. Så som många vill prova på då. Och jag menar, det är väl inget fel att testa någonting nytt. Men det är ju för det första inte, alltså. Ja, det faller ganska platt om man säger så. Det är ju inte. Det är annorlunda och en del kanske gillar det. Men för min del så var det så här, det här är inte riktigt. Det är inte det Breath of Fire som jag tyckte om. Jag tycker det är så konstigt när de såg liksom, när Final Fantasy 10 kom till PS2, att varför kollade man inte på det istället? Så att det här skulle vi kunna ta schysst av. Som dessutom gick hur bra som helst. Ja, det är väl ett av de mest populära. Ett av de mest välsålda flaggfantasy-spelen, i alla fall av de traditionella. Ja, och av en bra anledning skulle man kunna säga. Väldigt konstigt, men som sagt, Breath of Fire Dragon Quartet är alltså egentligen, det är Breath of Fire 5. Bara att det har ett annat namn.

00:48:01Och det var den så kallade Järva-omstarten. Och de hade också ett Permadeth-system i det där spelet. Och tonade ner drakkrafterna också. Jag har inte spelat det, ska sägas. Nej, jag tittade på det och kom fram till att det där är nog inte för mig. Och efter det så har vi också Breath of Fire 6 som gick tillbaka till bara hatnummer. Och det är onlinebaserat med multiplayer-funktioner. Så om man tänker så här, 5, nu är ni lite fel ute. Och så bara, mm, gick de ännu mer fel. Och då har vi 6an. Och det är ett hemskt MMO. Japp. Pay to win. Japp. Ja. Som lades ner efter ett år. Jag tänkte säga, som var så dåligt att folk bara så här, please die, och det gjorde det. Och där fick de egentligen nästan alla fans emot sig. Så här, nu har ni ju släppt, det här är ingenting med vår breath of fire. Ni har telefoner. Och där kom det in på det, och det var alltså på mobilet. Och servrarna stängdes av ganska kort efter att det spelet lanserades. Ja, alltså vad tänkte man? Men ja. Så.

00:48:59För att sy ihop det här. Tiden är rätt för värdiga remasters. Eller ett nytt spel i serien. Fast med fokus på rätt ställ. Ja, varför inte göra ett riktigt trippel A? Det hade ju varit någonting. Det hade varit riktigt nice. Speciellt när Capcom är lite på en hot streak igen. Har ett gäng bra år bakom sig. Ja, och även om inte jag egentligen personligen är värsta fan av de här riktiga action-RPG. Men gör, ta. Tre, fyra karaktärer bara och gör ett modernt typ-Hell5616 då. Som har en riktigt mörk historia som är snaskigt alltså. Varför inte? Jag vill ha mörkret. Det är ändå en del av den här serien. Men med ett superjazzigt soundtrack. Och sen så dör alla i bakgrunden. Men eller att man gör Octopath Traveller.

00:49:53Ja, som det här fan-projektet som är på gång. Så absolut, det får de ju jättegärna göra. Den blir lite svår av trean och fyran dock. För det är inte alls riktigt den typen. Då får det ju bli... Ja, det får ju bli någonting annat. Det får ju bli som re-price. Ja, jag tänkte att om du ska göra något helt nytt så kan du göra det i den. Ja, visst. Men där har vi det. Nu har ni fått höra varför vi inte nämnde så mycket om de två sista. Och ni fick också höra varför vi gärna får... Ja. Mer. Mer vill vi ha. Och som sagt, Capcom går ju bra just nu. Så jag hoppas att de förr eller senare kommer tillbaka. Ja, de har ju viskat lite att de eventuellt ska titta på sina gamla IP och sånt. Ja, och dags att damma av dem, säger jag. Där har vi det. Vi tänkte alltså lämna den här serien för nu. Två avsnitt blev det i den här lilla djupdykningen. Och vi kanske gör flera liknande längre fram. Men det här var någonting som vi själva har velat...

00:50:50göra under flera år faktiskt. Så att nu passar vi på när det fanns en liten lucka för oss att göra det. Så att vi har inte så mycket mer att säga mer än att vi hoppas att ni tyckte att det här var spännande. Och har ni aldrig hört talas om den här serien eller aldrig testat den så vet ni ju kanske lite mer om var ni ska börja och om det här är någonting för er. Ja, precis. Så att det har vi förhoppningsvis gett er och med det så tänkte jag återigen puffa över. Jag vet inte vad jag ska kalla det. En liten blandning av lite drakar. Och annat spännande. Som du får flyga iväg med. Ja. Jag tycker att det var kul att dyka i det. För det här är en serie som har legat varmt om hjärtat. Så det är trevligt att det får komma upp belysning. Och vi hoppas verkligen på att det kanske kommer en remake där framöver. Så med det sagt så fortsätt gärna lyssna på oss. Och ha det bra där ute. Ha det fint. Hej hej. Tja tja.