Resident Evil del 15 - RE8 - Village

00:00:00Ja, vi är likt Ethan tillbaka. Och då undrar alla från var. Och svaret på den är väldigt enkelt. Från del 1 av vår serie om... Nu ska jag försöka få det här så att det blir begripligt. Alltså del 2 om Resident Evil 8 i vår serie om Resident Evil. Som minst är 10 avsnitt lång vid det här laget. Kanske 15. Det är där vi gissar. Men det här med siffror. Och som vi sa innan vi började spela in. Det är inte därför ni är här. Och det är eventuellt inte därför vi är här heller. För att prata om siffror alltså. Vi kan ju i alla fall göra det lätt för oss och säga att det är Resident Evil Village. Så då behöver vi inte ens säga ett nummer där. Men det är andra sidan. Åttan är den jag är ganska säker på. Alltså åttan kan jag nästan svära på att det handlar om. Ja.

00:00:55Men som vi sa förra gången, och vi kanske ska säga det på en gång såhär, spoilers. Har ni inte liksom lyssnat igenom första delen, gör det nu. För att vi kommer inte köra en sån här som på tv. Vad hände senast? Det hände inte, nej. Recapen kommer vara väldigt liten. Så att det är bättre att hoppa tillbaka ett steg och lyssna ikapp. Och roligare tror jag, om man har lite mer backstory till. Ja, jag tror det. Det är inte den här in media res. Ska man vara helt ärlig så sa vi nästan att man med fördel kan hoppa ännu längre tillbaka och lyssna på 7an också. Ja, verkligen. Men ni är ju vuxna personer, eller inte vuxna personer, men ni har oavsett vilket er egen fria vilja. Så är ni här på en gång, då är det bara som man säger, spänn fast er och åk med. Eller så gör ni inte det. Och at the end of the day så.

00:01:52gör det oss exakt lika mycket för att vi är här för att prata om Resident Evil 8 oavsett vad ni andra håller på med. Och vi lämnade ju på en cliffhanger och det är där vi ska fortsätta. Men bara så att ni kan känna er trygga, vi har saker i glasen även den här gången. Men eftersom det här inte är ett nyhetsprogram säger vi bara att det är kvalitetsgrejer och vi tror att det här, att vi hittat helt rätt. Kanske, vi kanske inte ska säga vad det är så att det blir så här lite av ett mysterium även där. Exakt. Med nyfikenheten och känslan. Ja, precis. Man kan säga så här, de hade önskat att de hade det här i den där byn. När det var så här jobbigt som det blev. Verkligen. Verkligen. Men å andra sidan så börjar vi ju mitt i när etern faktiskt är avsvimmad och det kan ju också hända om man har för mycket av det här.

00:02:42Absolut, det finns ju begränsningar helt klart. Men det känns som en bra segway så att vi när vi lämnade på en naturlig cliffhanger som inte var den planerade cliffhangern. Kanske vi ska vara helt ärliga med. Så hade vi hade, vi hade inte, men Ethan här tror jag på våran vän Karl Heisenberg. Våran nya bekantskap. En av våra nya bekantskaper i den här byn. Han som verkar kunna styra över metallföremål med bara viljan. Jedi mindtrick med. Lite så här som jag tror att vi sa lite magnitovarning på. Exakt, verkligen. Och han har ju fått Ethan att svimma av genom att kasta massor eller all metall som fanns i rummet på Ethan. Ja, det var en hel del. Tillräckligt mycket i alla fall. Och Ethan är ju inte en supersoldat, men han är ju ganska tränad vid det här laget. Så han överlever ju det här, som tur är, genom att bara bli avsvimmad. Vi har ju fortfarande aldrig fått, egentligen, förklaring till varför han klarar av att bli styckad på... underligt såhär. Alltså han har ju flera gånger blivit av med kroppsdelar och sen bara typ sytt fast dem igen, eller vad man ska säga.

00:03:59Exakt. Och det är mycket händer som han blir av med. Det är mycket handskador. Men så vitt jag vet så har det aldrig funkat så bra att bara... Jag vet inte ens hur han satte... Hur satte han fast handen första gången den åkte av? Jag tror att de... Bakerfamiljen opererade ju ihop handen, satte ihop armen med handen och sen mittemellan så satt det ju någon liten... Ja, de satte något armband eller någonting. Ja, det var ju typ en Apple Watch, men lite coolare. Eller en Pipboy om man vill vara falloutig. Ja, exakt. Som höll koll lite på hans stats och så. Och det var ju ganska skönt för honom i det spelet, för då visste han ju när det var dags att käka First Aid Kit. Just det, det är sant. Jag antar att de äter dem och inte... De kanske snortar dem. Men det låter väldigt mycket jobbigare, måste jag säga.

00:04:52Ja, och den lilla devicen har han ju faktiskt inte kvar i det här spelet. Så att vi vet egentligen inte riktigt hur det där gick till om vi ska vara helt ärliga. Men redan då när han var så normal som han någonsin har varit så var han lite onormal om man ska vara helt ärlig. Ja, det var han ju. Han var lite enhanced. Ja, precis. Han var original enhanced. Ja. Och det kanske därför då var det jag skulle komma tillbaka till, att han överlever när metallfallet som vi säger. Han har ju varit delvis gjord av metall själv en gång i tiden. Det är sant. Så det kanske är som hemma för honom. Man hoppas ju det i alla fall. Annars är det djupt traumatiskt. Det här spelet är ju... Det finns en hel del onaturliga saker som man inte vill vara med om. Så är det. Det gör det. Definitivt.

00:05:42Men han vaknar ju till. Det här är ju andra gången i det här spelet på ganska kort tid som han faktiskt är avsvimmad och vaknar till på ett ställe som han inte känner igen. Ja, just det. Förra gången var det ju i den här konvojen som han var bortförd. Exakt, när kumpanerna hade... När de hade lämnat bygget. Den här gången vaknar han ju upp och faktiskt är fastkedjad. Det är betydligt sämre den här gången faktiskt. Mycket jobbigt. Nere i någon form av grotta. Typ. Mm. Och runt honom så står ju faktiskt personer den här gången. Ja. Inte bara Karl Heisenberg som han heter, den här mannen med hatten. Där finns också en kvinna som heter Alsina. Tror jag hennes förnamn uttalas. Dimitresk. Som ju är den här.

00:06:39Om Alzina är ett rumänskt namn? Det vet jag faktiskt inte. Jag tänker att det kanske är det. Efternamnet är ju definitivt det. Det vet vi. Men Alzina... Jag känner inte speciellt många rumäner. Så jag kan inte ställa en kontrollfråga. Men om någon därute känner att nu gjorde vi helt fel. Hör gärna av er. För att nu går vi bara på vad som känns logiskt. Exakt. Och Alzina Dimitrescu känns ju mycket mer det än Karl Heisenberg. För det känns ju som mer kanske... Highsmash är inte alls rumänskt om jag ska vara helt ärlig. Verkligen inte. Men Dimitresca är ju som vi sa i förra avsnittet den personen från det här spelet som antagligen alla vet vem det är. Det är den långa vampyrliknande kvinnan. Det är larger than life lady. Literally. Och sen har vi en annan kvinna som heller inte har så rumänskt klingande namn kanske. Donna Beneviento. Beneviento. Det låter nästan...

00:07:38Som att vi pratar tvättäkta Italien här. Exakt. Hon är lite mer italiensk. Och sen har vi då, och hon är en dockmakerska. Känns inte det väldigt skräckspel? Ja, faktiskt. Allt jag tänkte på i början var ju verkligen den här gamla Maria Gripe-boken Agnes Cecilia som var min favoritbok när jag var liten. När hon fick en docka. Den dockan var väl rätt nice? Den var väldigt specialgjord och hade Lite övernaturliga krafter. Det är ju ett väldigt sidospår, men ja, även den dockan onaturlig. Mycket. Precis. Men det är sant att skräckspel använder ju oftast dockor som typ, vad ska man säga, antingen så är de själva typ monster, eller så är det någon sån här själ som de har petat in i dem, eller så är det någon sån här possession-aktig grej.

00:08:35Det är väldigt sällan det bara är en jättemysig docka i sådana här spel. Verkligen inte. För det är en ganska bra propp också. De är ju liksom, ser ut som människor och man är ju kanske instinktivt lite rädd för dem av den anledningen. Så de är ju där. Ja. Det är bara att tänka Chucky, han var inte trevlig. Eller Annabelle. Två rätt otrevliga dockor faktiskt. Faktiskt. Och sen har vi då den fjärde. Som är en av de här rulers eller lordsen av den här lilla byn. Och det är Salvatore Moro. Mm. Salvatore låter... Det är också lite italienskt. Salvatore. Och Moro kanske lite mer... Det är franskt. Franskt. Schweiziskt franskt. Vi har en schweizare här. Exakt. Precis, han är lite blandning. Italiensk snarare. Han kör lite såhär middle game. Och han är inte bara blandning i sitt namns ursprung. Han är också en blandning mellan typ kanske människa, kanske typ Quasimodo och typ Magicarp. Han är ju lite grann en fisk. Vi pratar fisk här. Han har de här små tentaklerna som sticker ut på sidan av munnen.

00:09:55Jag vet inte om man säger morrhår på en fisk, men jag tror att de säger spröt. Spröt, precis. Det känns som känselspröt, vilket kanske morrhår också är. Vi skulle kunna kalla honom för Evil Magic Harp. Ja, han är inte useless kanske på samma sätt som Magic Harp är, men ändå lite kanske. Ja, om man ska vara helt ärlig. Ja. Det är inte något man ser varje dag i alla fall. Ja, nej, han är verkligen... Kanske lyckades lite med designen på honom för han ser ju grotesk ut. Om det var det de var ute efter så lyckades de ganska bra. Så kryssade de alla boxar. Verkligen. Det som händer nere i den här, när Ethan vaknar, när han börjar höra röster är att han inser att Carl Heisenberg som har fångat honom börjar bråka lite grann med Lady Dimitresk om vad de ska göra med Ethan. Eller kanske snarare så här, vem är det som ska få Ethan?

00:10:54Precis. Det är inte något man egentligen vill vara med om. Nej, verkligen inte. Fastkedjad och bara inser såhär, nej. Någon kommer göra crazy experiments på mig, är ungefär det man tänker på en gång. Precis. Dimitresk vill ju kanske lite mer döda honom och offra hans blod till Mother Miranda som också är i rummet. Precis. Det var lite mer klassiskt såhär, nu, vi kör lite av en blodsgrej här. Ja, exakt. Det är sånt som man har hört förut. Precis, vi har sett det förr. Ja. Medan Heisenberg, han vill ju mer använda ytan som lite underhållning. Det har vi också sett förr. Det brukar inte gå lika bra. Ja, nej, det är lite mer såhär the Saw, eller Saw-filmerna. Ja, precis. Mindgames. Ja, som inte går att överleva. Oftast inte, nej. Oftast inte. Men till slut så är det ju faktiskt Heisenberg som vinner den här fajten med hjälp av Mother Miranda. Mm.

00:11:52Och så underhållningen kör igång direkt. För alla de som är, var, ska vi kanske säga nu, men var fans av Game of Thrones. Så känner ni igen den här sadistiska leken när man får 10 sekunders headstart innan onda djur kommer springandes efter en. Exakt. Med målet att bita ens face. Ja. Målet är att den här hinderbanan, hinderbanan i sig är ju, okej, så han, Ethan på att springa börjar den här hinderbanan. Han får tio sekunders headstart, sen släpper Heisenberg på sådana likens efter honom och andra monster. Den här själva hinderbanan i sig är ju liksom, den räcker ju för att döda en vanlig människa. För att det är ju liksom... Man skulle säga att det är dubbel upp. Direkt utan the likens men nu har man även de efter sig. Efter sig som stressar väldigt mycket och det är en ganska stressig del av spelet det här. Och man ser också på alla jättevassa taggar som sitter på hjul som snurrar så man måste undvika att det är blodrester på dem. Så det är ju fler som har fått gå den här hinderbanan. De kör den här en gång i veckan.

00:13:12Ja, men det är deras underhållning. Alltså, vi har ju, för att gå tillbaka till det vi sa i första avsnittet, men den här byn som tyvärr då låg lite i närheten, det var ju inte speciellt mycket folk kvar i. De har ju uppenbarligen kanske testat på lite bybor. Ja, exakt. Och sen kanske när de här byborna då dog så kanske de råkade bli likens och sen får de vara med och jaga andra. Det är lite av ett kretsloppstänk här, vilket vi oftast är fans av. Inte lika mycket som vanligt. Nej, exakt. Det är en fin tanke. Rent teoretiskt fin. I praktiken något kladdig. Exakt. För den här hinderbanan ska man ju inte ta sig levande ur oavsett om det är hinderbanan eller om det är Lajkan som dödar en. Men till slut så gör ju Ethan det. Och jag säger till slut för att jag vet inte hur många gånger vi har spelat om den här hinderbanan. Jag tror att ganska många fick köra det här en eller två, kanske tre gånger. Ja, det var något ställe som var...

00:14:11Som jag känner bara såhär, det här är omöjligt, det här kommer ju inte gå. Precis, och där tog spelet slut för mig. Alltså det, ja. Ibland så... Jag undrar, nu har ju inte vi den statistiken, men det vore ganska kul att se... Man vet oftast hur många som klarar spel. Men det vore kul att se var de som gav upp, gav upp någonstans. Ja, exakt. Om det är där, eller liksom, nej. Det här... Too much, I'm out. Jag kan tänka mig att det är många, för jag kände ju också det. Det är så här, nu blir det paus ett tag och sen äter jag lite chips och sen tar jag mig an det här om tio minuter. När jag har lugnat ner mig. Man blir ju också uppstressad för man kommer längre och längre och sen så dör man på samma ställe. Och till skillnad från Ethan så kunde du gå iväg och äta chips och komma tillbaka. Ja, det var inte ett val han hade. Det hade gått så himla dåligt om han hade gjort det.

00:14:58Det hade varit en väldigt kul scen att se i och för sig. Det hade det. Eastreg, om man tar till vänster på ett ställe så hittar man en chipspåse. Här var det bara en stol man kunde chilla ett tag. Så var det time-out som man brukar säga. Exakt, en time-out. Det hade han behövt. Men han klarar ändå det här. Det får man ju göra. Ja, han klarar det. Han är en trooper som hängde i tills det var över. Verkligen. Och sen efter och när han högg tagit sig ur den här hinderbanan och lyckats ta sig upp till slottet eller ingången till framför slottet. Så får han ju en liten time-out och så får han ju träffa då den här karaktären som följer med en i spelet under hela spelet som kallas för The Duke. Det är också ganska konstigt. Jag undrar om... För att som sagt den här hinderbanan tar ju slut väldigt nära ingången till slottet. Det känns som en konstig design.

00:15:50Jag tror inte de hade tänkt sig kanske att han skulle... Att någon skulle klara sig hela vägen. De gjorde ju honom lite av en tjänst där. Ja, det gjorde de. Verkligen. Man behövde inte fundera på vart man skulle gå efteråt. Man hade ju verkligen kunnat hamna var som helst. Ja, så man kan ju tänka att nästan alla andra ställen hade varit smartare att sluta den här hinderbanan på än just framför ingången till slottet. Men som du säger, misstänker jag att de tänker så här, men det är ändå aldrig någon som kommer komma ut på den sidan. Det gör inget. Så det är lugnt. Men det gjorde han och the Duke. Som ju är, jag tror vi sa det, men han är lite såhär affärsmannen i byn. Ja, precis. Han som likt killen ifrån Resident Evil 4 säger What are you buying? Och han säger ju, The Duke säger ju också till Ethan, Like an old friend said, What are you buying? Så han refererar ju väldigt mycket.

00:16:44Ett e-steg till den här klassiska meme-mannen från Resident Evil 4. Exakt, han som hade med den här klockförsäljarrocken. Verkligen. Och ja, jag undrar vem det är som gjorde den rösten för att han har blivit känd för bara det. Ja, det är en ganska bra röst. Det är en bra röst, men det underliga var att han skrattade när han sa det för mig. Ja, det gör inte Duke, han säger det på ett helt annat sätt. Han har lite mera värdighet. Ja. Han är också lite tröttare. Han är en ganska stor man. Väldigt stor man. Väldigt stor man. Hans kläder sitter liksom lite fel. Så han hade inte kunnat köra den där rocken med klockorna. Nej, han lämnade rocken på hyllan när han gick ut. Och han sitter i någon form av gammal hästvagn. Ja, jag tänker på en sån här, jag vet inte riktigt vad man ska kalla det. Sådana som de hade i äventyrsfilmer förr. Ja, precis. Fast inte diligenser.

00:17:44För alla som tänker såhär western, inte dem, utan mer de här som man bor i. Inte, vad heter hon, Askungen? Precis, inte. Precis. Man kan tänka de här som de brukade ha även då, alltså lite mer såhär, nu har ni talför er med såhär typ gypsy movies. Ja, exakt. De hade såhär wagon trails och bor i dem året om. Ja. Vilket han nog gör också. Så det stämmer väl ganska bra. Det gör han nog. Och han har alla grejer där. Han verkar ju också, han hälsar ju på Ethan som att han känner honom. Han säger ju till Ethan så här, oh you're the hero searching for his daughter. Det är många som har, eller många, det är flera som har nämnt det i den här byn. Vilket är lite märkligt. Ja, så de verkar ju vara väl medvetna om vad som händer. Ja precis, de vet varför han är där. Till skillnad från Ethan som inte alls visste varför han var där. För han har ju ingen aning.

00:18:36Han bara går på känsla just nu. Exakt. Och hos Duke då så kan ju Ethan köpa vapen. Han hänger med genom spelet. Och där kan man köpa vapen, man kan köpa ammunition, man kan uppgradera sina vapen, man kan köpa allt som man behöver. First Aid Kits och sådana grejer. Och sen kan man ju också sälja en massa loot, exempelvis. Kristaller. Man hittar väldigt mycket kristaller genom spelet. Jag tänkte säga, de har ju, i både sjuan och åttan har de ju såhär collectables currency skulle man kunna säga. I första spelet var det coins va? Ja precis, som man, just det, som man kunde hitta i typ fågelburen. Ja, exakt. Och nu så har de kristall. Och det är inte ett pris man får för den bästa filmen utan Nej, verkligen inte. Men däremot ganska, från liksom små, små kristaller som man ser att de bara blinkar så man kan skjuta ner dem och lämna in dem till Duke och få lite pengar tillbaka. Så finns det ju också riktigt fina stora crystal skulls. Ja, jag minns inte, men var det inte lite sånt i Resident Evil 4 också? Jo, precis. Eftersom man hade den här, what are you buying?

00:19:51Det känns som om hela det systemet är lite hommage till Fyran. Ja, verkligen. 100 procent. Och man kan ju också skjuta djur. För det finns ju en del djur i den här byn. Kycklingar och så. Kycklingar. Som man kan sälja till Duke och göra recept. Som man kan. Det är ändå lite lustigt att alla människor dog men kycklingarna klarade sig. Ja. Gillar inte Lajkens kycklingar. Alltså kanske inte ändå. Jag tänker att vargar brukar gilla sånt. Ja vargar brukar ju äta allt. Men de här är ju wearwalks. De kanske är lite kräsna. De har en lite annorlunda diet. Bara såhär, det här med chickens känns väldigt basic. Exakt, låt oss äta människor. Jag vill äta upp Jens istället. Ja, bybor. Ja, precis bybor stoppar man i. Det är gott. Uppenbarligen så är det ju det.

00:20:47Men ja, i alla fall så har vi ju då nu egentligen alla bitarna för supportsystemet på plats. Precis. Så han hänger ju på. Man hittar honom lite här och var. Han är nära till hands. Oftast så finns det också en gammal klassisk skrivmaskin i närheten av vart Duke hänger. Och vi vet ju alla vad en gammal skrivmaskin betyder i det här spelet. Man skriver hem. Man skriver hem. Det gör man i och för sig kanske. Bara att man aldrig riktigt säger det. Man skriver ju uppenbarligen någonting. Ja. Man följer ju en liten logg. Ja, jag antar att det är det man faktiskt gör. Man gör väl typ en liten dagbok på att man aldrig får se själva resultatet av vad man skriver. Nej, men man sparar en liten snapshot och man kan när som helst återvända till den snapshoten. Och som sista grej om Duke, man får ju ändå ge det att han tar sig runt ganska smidigt. Verkligen. För att vara en så big guy. Och hans kärra. Ja, ja. Så att, man skulle kunna ana att han har kanske lite övernaturliga power sen också. Han har nog det.

00:21:46Han är inte en helt vanlig kille. Inte helt vanlig, nej. Vi sträcker oss så långt. Men hur som helst, efter det här besöket där man förhoppningsvis då köper lite nya vapen om man har hittat... Precis. Valutan i det här spelet heter ju Lay. Mm. Vilket jag inte heller vet. Om det är en hommage till någonting. Nej, exakt. För jag tänker ju bara på de här blomkransarna. Ja, just det. Pappaljanska Lay. Eventuellt. De har för sig aldrig varit... På Hawaii i den här serien så vitt jag vet. Nej, det är andra serier som har tagit sig an Hawaii. Ja, precis. Nej, men de heter L.A. och jag har för mig att de har någon liten varg typ på sig, de här mynten. Inte ens det får mig att få en koppling. Nej. Det känns nästan som jag säger att okej, varg, det är coolt. Ja, och det. Men det är väldigt lite varg på det också. Ja, inte många vargar. Nej.

00:22:41Men de är rätt coola och man som sagt kan köpa saker. Jag undrar, det är väl också så här, om man är riktigt dålig på att hitta de här, hur lite pengar skulle man kunna ha egentligen? Det som är bra är att det är ganska lätt att hitta konstant flöde av lite inkomst hela tiden eftersom man får ju loot när varje monster man dödar. När man har ihjäl, ja precis. Jag tänkte annars om man kör snålrutten genom det här spelet. Det är säkert någon som har gjort det. Hur lite kan man klara spelet på? Det brukar vara en del som kör sådana grejer. Ja, exakt. Och då tror jag man får vara väldigt noggrann med vilket vapenuppgradera det är. Då får man ju lägga alla sina ägg i en korg. Precis. Som i Restintive 4 där man kunde hitta ägg. Exakt. Ja, jag tar dem i alla fall. Ja.

00:23:36Så det går ju säkert, men det är ju betydligt lättare om man lyckas köpa stora vapen. Så man får vara väldigt duktig på att ändå ha space i sitt inventory för att ta med sig grejer. Precis, som också alltid i de här spelen, inventory. Eller inte alla, men de flesta har det här. Man kan inte ha med sig allting. Nej. Men det som är bra ändå i det här spelet, eller det som underlättar, är ju att alla de här grejerna som man faktiskt kan sälja till Duke, de hamnar i ett eget inventory. Så det man bara måste ha koll på är ju sina vapen och ammunition och allt det där. Men de kan man ju också sälja till Duke. Så att man vill ju inte slänga ett gammalt vapen även fast man vet att man inte kommer använda det, utan då vill man ju sälja det. Oftast så vill man egentligen typ spara allt i de här spelen.

00:24:30Ja, det vill man. Det är lite så. Verkligen. Och det finns ju inte på samma sätt som i de första spelen den här lådan som man kan lägga ner allt möjligt skit i och sen bara hämta upp det magiskt på något annat ställe där det finns en likadan låda. Utan här måste man sälja det till Duke och i värsta fall då köpa tillbaka det. Men då har man gjort en lustaffär. Jag tyckte alltså att den här lådan från tidigare spel, om vi pratar primärt om de tre första spelen. Varför var det aldrig någon som kopplade att den här lådan uppenbarligen då finns överallt och att man istället för att ge sig ut i den här farliga världen. Bara sätter sig i lådan. Ja, exakt. Och kliver ut ur lådan någon annanstans. Ja, det hade ju varit väldigt bra. För lådan var rätt stor här för mig också. Man hade nog kunnat hoppa ner i den. Ja, men jag tror det. Och sen så hoppas man på att man dyker upp i rätt låda. Kanske det som är farligt. Att man vet inte vilken låda man dyker upp i. Lite som en TV-serie som jag håller på att kolla på nu som heter From. Där det finns något som heter Faraway Tree. Och det är samma sak.

00:25:27Då kan man hamna var som helst. Och där har man ju då ett problem om man har liksom en tid att passa och monster att döda. Fan, nu är jag tillbaka, jag är hemma igen. Exakt, eller någon kollega att rädda. Bara nej, jag hamnade helt fel. Jag hamnade liksom i en helt annan låda. My bad! Det är sånt som händer. Sorry. Nästa gång. Okej, men då finns det eventuellt ett bra skäl till varför man inte körde det. Kanske. Jag hade i och för sig chansat. Som vi har nämnt en och två gånger. Precis, det är en big deal. Men när man har avklarat allt det här med Duke, första mötet, man har fixat lite nya vapen, kanske köpt på sig lite First Aid-grejer och så, så tar man ju sig då in i det här slottet. Och när man kommer in i den här entréhallen så är det ju verkligen så här, okej, det här är resident evil. Ja, och det är ändå gott ett tag innan man är här.

00:26:24Ja, absolut. Det är en lång bit hit. Så att jag tror att en del förväntade sig att man skulle vara där på en gång. Eftersom man hade sett trailern. Och en del andra förväntade sig att man inte alls ska vara i slott för att det kändes coolare att vara ute i skogen. Så att två väldigt olika saker. Men jag tycker allting på något sätt ändå andas resultatet i UR 4. Det känns på väldigt många sätt som åttan är en alternativ berättelse av typ fyran. Verkligen. På många sätt. Alltså samma teman på väldigt många sätt. Ja, de hänger verkligen ihop. De är syskon. Det är vår egen lilla teori. Så ni får bli upprörda över den om ni känner för det. Ja, och jag tror verkligen att det fanns en tanke bakom det också. För jag tror att man visste att man lyckas så bra med sjuan och var lite orolig för åttan. Och man visste hur det gick för fyran som ändå var så pass olik de tidigare spelen. Så jag tror absolut det ligger någonting i det.

00:27:22Det var typ förra gången de chansade. Och det gick bra, var fyran. Ja. Vet han förresten vid det här laget vad det här, vems Lakasar är? Jag tror att han har lite aningar. För då borde man egentligen tänkt så här, där vill jag nog inte gå in. Exakt. Men däremot så tror han ju också att hans dotter kanske finns här. Ja, just det. Han är ju som sagt bara ute efter att rädda henne. Så han kanske är fullt medveten om att det här är... Kan bli ännu mer metall i fejset, men jag går in. Jag måste i alla fall försöka. Jag måste göra, precis. Jag måste göra mitt bästa försök. Min fru har precis blivit brutalt mördad. Det enda. Av min kompis. Ja, exakt. Av någon som jag litade väldigt, väldigt mycket på. Och det enda jag har kvar är Rose som fortfarande förhoppningsvis lever. Och som kanske finns i det här slottet. Så han är ju en broken hero. Han håller på att sprinta in, precis.

00:28:20Exakt. Men till skillnad då från byn som är väldigt så här. Allting är kaos. Någon har varit där och sökt igenom allt. Så kommer man in i det här slottet som är extremt välordnat. Det är någon väldigt rik person som bor här uppenbarligen. De har en och annan kristall. Det har de. Och ingenting är genomsökt på det sättet. För det är inte rivet. Det är inte någon som har gått igenom med rivjärnet. Plocketiserat. Precis. Och det känns ganska övergivet till en början. För här är det Lady Dimitresk som bor och då hennes tre döttrar. Som ganska snart hittar Ethan. Japp. Och hänger upp honom. Som han gör. I krokar och verkligen så här rakt in i hans händer. Varav en han då redan är liksom halvt avbiten.

00:29:19Två fingrar har ju redan tacket för sig. Ja. Så nu kör de in de här köttkrokarna, känns det som, typ. I båda hans händer och bara hissar upp honom i taket. Sådär som de gör i det slottet. Exakt, för det är verkligen det de gör. Så det som händer då är att återigen så sker det ett bråk om vems Ethan är. Men jag tror att i det här rummet där de hänger upp honom så ser man att de har hängt upp lite andra grabbar tidigare. Absolut. Det som de har för vana att göra med alla män då, eller i alla fall de flesta män antar jag, som råkar på något, ett eller annat sätt hamna i det här slottet, är att hänga upp dem, dränera deras blod, hälla upp det i flaskor som ser väldigt mycket ut som vinflaskor och exportera det. Så de har ju en vinkällare här fast det är inte vin i deras flaskor. De har det här Sanguin Virginis. Exakt. Bästa årgångarna.

00:30:18Jag vet inte om man kan ha en årgång när det är personer. Ja, men det kanske är så. Ja, men det här är Ethan. Han är född 1972. Tidigt 80-tal där. Det är en bra årgång. Vi har haft bra leveranser från det här årtiondet. Ja, de håller på med galna saker. Det är verkligen så här vampyr. Man skulle kunna hävda att de här är cray cray in a bad way som man brukar säga. Ja. Och medan de här systrarna då försöker crazy bråka om vem som ska få Ethan så kommer Dimitresk in och säger åt dem alla att lugna sig. Innan vi gör någonting förhastat nu så måste vi informera Mother Miranda om att det är här han överlevde uppenbarligen den här hinderbanan som den här dåliga snubben Heisenberg hade satt ihop. Heisenberg lyckades inte alls.

00:31:13Exakt. Så vi måste prata med Mother Miranda om att han befinner sig i slottet. Sen kan ni få äta och dricka honom hur mycket ni vill. Men först måste vi... Vi måste följa reglerna sen så. Så medans de bråkar och Dimitresk försöker prata med Mother Miranda så lyckas ju Ethan på något sätt. Roka av sig själv. Lita sig lös från det här. Ja, jag har för mig att han bara... Ja, drar honom lite rakt genom handen. Alltså det är rätt onajs alltihopa. Ja, det är ingen härlig scen. Nej, det är väldigt långt ifrån en härlig scen skulle man kunna säga. Ja, men det som är bra... Ja, orgaplis! Väldigt. Han måste ju verkligen, han kan ju lämna i spår efter sig för han droppar i blod. Ja, och jag undrar såhär, men som sagt, då är vi tillbaka till det här, hur lyckas hans händer överhuvudtaget funka överhuvudtaget? Nej, alltså, jag förstår att det är verkligen såhär... It doesn't make sense anymore. De borde ju ha gett upp för länge sedan. Du får skärpa dig, det här var liksom andra gången idag.

00:32:12Inte ens där överhuvudtaget utan på mindre än en dag. Och det här är inte sista gången i det här spelet som han på ett eller annat sätt skadar sina händer. Händerna är ju de som får ta 95 procent av skadan i de här spelen. Ja, vilket är tråkigt för att han behöver dem ganska mycket. Det brukar bli så trist när man inte kan använda sina händer. Ja. Men han lyckas i alla fall slita sig lös från det här och börjar utforska slottet. leta efter Rose, men han hittar inte henne sådär direkt. Det hade blivit ett väldigt kort äventyr om hon var i nästa rum och så bara oj, nu åker vi hem. Jaha, nu tar vi dig. Sen så försöker vi ta oss ut genom hinderbanan kanske. Ja, precis. Nu vet jag hur man gör så det är lugnt. Men medan han är ute och letar efter Rose och sneakar runt där så inser jag de här

00:33:07fyra kvinnorna där att oj oj, nu har ju faktiskt Ethan rymt härifrån. När vi stod här så gick han bara. Ja. Vilket är lite, ja, de är ändå fyra stycken. Alltså det blir lite av en sån här pinsam situation såhär. Okej, det här var inte bra. De är ju också knasiga. Speciellt de här tre döttrarna. De är väldigt yviga och väldigt pratglada och bråkig-glada. De är inte så uppmärksamma som de borde ha varit. Nej, de är väldigt självcentrerade. Ja, det kan man lugnt säga. Men när de väl upptäcker då att de här köttkrokarna hänger där utan något kött på sig. Utan en is den går, precis. Exakt. Så sätter de ju hela det här slottet i någon form av lockdown. Så de låser alla utgångar, alla fönster, allting. Det är ju ett stort ställe så det är fortfarande inte så att de vet var han är någonstans.

00:34:03Nej, och det är till Ethans fördel så kan han ju springa runt på det här slottet ganska oupptäckt ändå. Och för att lösa, för att ta sig ut ur, för att lösa lockdownen, släppa låset, så måste han lösa ett pussel. Och det här är ju, nu börjar det kännas väldigt klassiskt. Ja, pussel har alltid varit en del. Ibland svåra, ibland väldigt bara ologiska och ibland ganska lätt. Det finns ingen riktigt röd linje i svårighetsgraden på pusslen i den här serien. Verkligen inte. Ibland är det bara så här små irriterande pussel som är så här, okej, jag vet vad jag måste göra, men då måste jag gå till andra sidan av den här byn för att hitta de här grejerna. Ah, just det. Där var ju den grejen. Jag vet att den är tio minuter bort härifrån. Det här är ju bara för att lägga till längd, spellängd. Klassisk padding som vi brukar säga.

00:34:56Exakt. Och det här pusslet är ju då i en av entré till Hykke, vad som känns också som en entréhall, men det är inte den entréhall man kommer in i. Där står det statyer som ska ha masker, men nu har de bara något hål i huvudet. Eller i ansiktet. Likt de som bor i slottet. Lite så faktiskt. Det är väldigt symboliskt. Ja. Det man ska göra då såklart är ju att hitta de här maskerna, sätta dem på plats och då Då händer saker. Så att man måste då, det är en mask per person. Så att man behöver hitta alla de här tre systrarna och döda dem. För att få en mask. Och de här tre systrarna heter då Bella, Cassandra och Daniela. Får man lära sig. Återigen så har de liksom mixat in namn som inte alls. Alltså om man tar alla namnen på alla skurkar i det här spelet så pratar vi liksom halva Europa. Ja, det är verkligen, de är diversified. Bella stavar vi med ett L, så jag vet inte om det är någon... Bela. Fast uttalas Bella. Fast uttalas Bella. Eller Dimitrescu uttalar det Bella. Ja, och jag tror att det är så det är tänkt att det uttalas också. Men det kanske är sådär du vet som bara vill vara lite märkvärdig. De här som slänger in ett Z i Andersson och sådana grejer. Exakt, som Kim. Ja, precis. Så att det är såhär.

00:36:19Det låter coolare, ser coolare ut. Men det uttalas exakt som det alltid gör. Jag tror att man gör det framför allt. Jag hade ju lagt in ett Z bara för att autografen skulle bli lite coolare. Ja, det hade varit nice. Man vill ju slänga sig med ett Z, för det är så här, mm, snappy. Ja, faktiskt. Det är nice. Kanske var det som var syftet med Bella. Kanske. Bela. Bela, ett L. Lättare. Bela known as Bella. Exakt. Och det... Som händer då, de här systrarna åker, vad som känns som åkflyter runt i slottet. Mm. Inte helt naturligt. Nej, det känns, man märker liksom direkt att det är någonting som är lite konstigt med de här systrarna. Japp. Och man har ju helt rätt. Och man har helt rätt. Och det här huset är ju som vi har sagt många gånger nu väldigt stort. Så det finns ju väldigt många ställen att springa runt och gömma sig. Och det finns små lönndörrar som man kan krypa igenom för att komma ut på något helt annat ställe i det här slottet. Men de här systrarna följer ju lite grann efter en. Man måste ju försöka undvika dem. Däremot så minns jag det här slottet som att det inte är de här vanliga halvsunkiga mansions som man brukar vara. Där det är nedgånget. Utan här pratar vi...

00:37:34Bra grejer liksom. Ja, det känns som att det är gulddetaljer. Det är ett väldigt överlastat lyxslott. Ja. För första gången skulle man kunna säga att det är en mansion/slott som är såhär inte nergånget och har sett sina bästa dagar. Det här är såhär the prime shit som vi brukar säga. Ja, det är väldigt fint. Det är väldigt fint. Någon gång under den här liksom när man blir jagad och ändå inser att jag måste ju på något sätt döda de här så börjar man skjuta på en av de här systrarna för att allt man har är ammunition. Gömma sig och skjuta på dem. Och det man råkar göra då eller det Itan råkar göra är att skjuta missa jag tror att det är Bella kanske som man dödar först råkar missa henne och skjuter sönder ett fönster och då kommer det in kyla vilket gör att

00:38:29Hon blir sårbar. Vilket man kan tänka. Eller det kanske man. Man tänker så här. Men de har ju bott här hela sitt liv. Har de aldrig varit ute? Man får aldrig något riktigt svar på varför. Men de gillar inte det här. Det här gillar de definitivt inte. Jag tror inte att de har varit ute, för det de har är ju att när de kommer nära, vilket de ju gör ganska ofta, det är väldigt många gånger det här spelas som man får verkligen en close-up på deras ansikten rakt i skärmen. De gillar liksom att köra det här närgångna gamet. Ja. Och hela deras kropp är omgivna av små insekter som bara susar runt dem hela tiden. Och det är det som på något sätt skyddar dem från att... De är i princip odödliga så länge de här insekterna surrar runt dem. De har sitt lilla moln med insekter. Ja men verkligen så. Men det visar sig då att kyla skadar insekterna. Och då försvinner den här... Det är ju deras lilla meat shield.

00:39:33Precis. Och då har de inte skyttat av det längre och då kan man skjuta. Man kan skjuta dem i fejset. Ja. Och när de dör så blir de ju precis som Zoe blev i skivan. De kalcifieras. Japp. Förkalkas. Snabbt och härligt. Calcify är det engelska ordet. De förkalkas. Och så får man sin mask. Man kan stoppa dem på plats. Det som är lite tråkigt. kanske man kan tycka är ju att alla tre har ju exakt samma grej. Så att man råkar skjuta då sönder fönstret är liksom en liten clue för hur man ska döda precis alla tre av de här systrarna. De är, som sagt, de är i och för sig systrar. Det är lite logiskt att de gillar inte samma grej. Men ja, de kunde ha trixat till det lite mer om de hade velat. Det var ju fortfarande en utmaning för att det var ganska jobbigt att springa runt i

00:40:33Alltså, det är ju inte det att det är superenkelt, men det är som vi säger, det kunde ha varit så här. Någon kanske hade varit så här, en gillar inte kylen, andra gillar inte daggmask, jag vet inte. Ja, men exakt. Det hade kunnat varit lite mer. Det kunde ha varit eld också, till exempel. Ja, eld hade varit perfekt, för det fanns ju eldstäder överallt. Så man hade kunnat på något sätt bara få in dem. Ta ett litet vedträ och puffa på dem. Ja. Men man läser ju lite anteckningar, för det finns ju, det är ju Resident Evil, så det finns ju lite anteckningar och så runtom i det här. Annars så, jag vet inte. Det är många serier som har gjort det, men Rest in the Evil har alltid haft lår utspritt lite här och där överallt. Ja. De gillar sånt. Och det som man får reda på då är att om det de gör med männen är att ta deras blod och häller upp det på flaskor och säljer det som vin. Så med kvinnorna så experimenterade de ganska mycket med dem. Ja. Man måste alltid ha något som man kan ha i sitt lilla labb och prova saker.

00:41:29Det är också en grej som de har gjort i typ alla restenativa spel. Det finns alltid ett labb och de har alltid provat någonting och det har nästan aldrig gått bra. Nej. Och det här spelet är ju verkligen en höjdpunkt av deras experimenterande på levande varelser. Och det man kan läsa sig till då är att de här tre tjejerna, Bella, Cassandra och Daniela är ju de facto inte Dimitrias döttrar. Inte biologiska, nej. Nej, utan de kom ju... dit som sådana här Castle Maidens blev experimenterade på. Men Dimitrescu tyckte om de här tre så himla mycket så att hon valde att adoptera dem som sina döttrar. Men tänk liksom Askungen. Ja, men lite så. Fast till skillnad från Askungen så var styvsystrarna liksom, de bara, my god, det här var ju nice, du får bli en av oss. Ja, ja men precis. Exakt, de var lite mer välkomnande. De var lite mer såhär, okej, we cool.

00:42:25Det här skyddande höljet av insekter, det är någon form av parasit då som de blev infekterade med i något experiment som Dimitrius höll på med. Som man tänker gick fel, för man vill inte ha sådär, men antagligen så gick det väl rätt då, antar jag. Det gick ju bra ganska länge, tills Ethan kom. Med lösningen om att öppna ett fönster. Vilket känns jättejobbigt, för det känns som att det är en grej som man kan bara råka göra ändå. Men grejen är att de måste ju ha provat, eller? Ja, det måste de ha gjort. Och jag antar att det kanske är okej i vanliga fall när de inte har en inkräktare i huset som är desperat på jakt efter sin kidnappad dotter. För man tänker ju annars att de gjorde det där experimentet. Sen så bara, idag ska jag gå till byn och köpa någonting. Så öppnade de dörren och så dog de nästan. De måste säga, det här var inte... Det här är inte det som... Eller så blir det så här, det här kommer göra er... Ni kommer få massa övernatur av kaffe, men ni kommer aldrig någonsin kunna vädra ett rum igen.

00:43:21Ja, och då kanske de tyckte att det var värt det. Det var såhär, äh, okej, vi låter liksom våra servants göra det här när vi är någon annanstans. Så länge vi får dricka blodvin ibland. Det kan ha varit det som gjorde att, så okej, men jag bryr mig inte om friskluft när jag kan supla på det här Virginie's-vinet varje dag. Det var så att säga ett offer they couldn't refuse. Ett offer som de själva hade tagit hela tiden. Exakt, de är offer. Det är väldigt mycket offerkultur i den här byn. Om vi ska säga så. Verkligen, verkligen. Men okej, så man lyckas ju döda alla de här tre systrarna på samma sätt. Man får alla de här maskerna. Och då är det ju till slut bara Lady Dimiträsk kvar. Men grejen är att jag tror att många trodde när det här spelet pitchade att det här liksom att hon är slutbossen. De här tre döttrarna är... Alltså har man tagit det så är typ spelet slut nu. Ja. Det var nog ganska många som var inställda på det.

00:44:20Jag var definitivt en av dem. Och det tror jag var medvetet för att de visade ju typ inget annat. Nej, nej, och väldigt intressant därför att när man hade kommit hit så kändes det som att såhär, ja, det är ett hyfsat långt spel. Precis, det är inte det kortaste spelet på något sätt. Det skulle kunna ta slut typ här. Ja, och sen blev det helt tvärtom. Ja, det är snarare såhär och sen så fortsatte vi ett bra tag till. Ja, verkligen. Och när det bara är Lady Dimitresque kvar så springer man, det är ju inte bara ett slott utan det finns ju faktiskt lite sidohus, det är väldigt stort. Man springer ju och gör ganska mycket mer saker än att bara leta masker för att sätta på de här statyerna. Så är det ju. Men har man ett herresäte för att använda det i svensk ordning, med lite kvalitet, då är det inte bara ett hus. Det är alltid ett gäng hus. Ja, ja. När man behöver ju...

00:45:15Man måste kunna ambulera runt lite. Om man inte är döttrarna som dör så fort de går ut. Men normala personer. Exakt. Det finns ju säkert mycket gångar under slottet också. Det gör det i och för sig. Katakomber med kvalitet finns. Verkligen. Men någonstans i det här slottet så upptäcker ju faktiskt Dimitresk Ethan. När han, jag tror han överhör något samtal hon har i telefonen med mother Miranda. Men det är ändå så, det var det enda grejen jag reagerade på, att de vet att han är där. De var runt och letade efter honom. Folk började: Men Lady Demirtas bara fortsätter typ normalt liv under tiden. Det är väldigt oklart varför egentligen. Jag tänker att hon förväntade sig att hennes döttrar skulle ta hand om det här. Väldigt snabbt, ja. Varför kollar du inte upp hur det går? Ja, hon var upptagen med annat. Hon skulle ringa ett samtal, som man brukar säga. Det var ett viktigt samtal.

00:46:14Det var ju det. Och det här är inte tillräckligt viktigt för att skifta på mitt dagsprogram. Nej. Men när hon upptäcker Ethan, då är det verkligen så här. Det var nog vid det tillfället jag kände så här, wow, nu skulle jag vilja testa det här i VR. Därför att hon tar ju verkligen tag i honom. Alltså, hon är ju liksom två gånger så lång som Ethan. Tar tag i honom liksom. Och lyfter. Stadig pjäs som man säger. Och kastar honom, ja verkligen. Hon bara kastar, precis. Ja, det var liksom inga problem. Nej. Det är väl sådär. Ja, om man är sådär stor så kanske det är det bästa sättet att bara sula den här snubben. Ja. Det som är tur då för Ethan är att hon inte är så snabb. Och han kan ju ta sig in i lite sådär gömda lönngångar som hon kanske inte kommer in i. Hon kan ändå inte följa efter. Nej, precis. Och det är ganska skönt. Men också en...

00:47:11väldigt stressig grej för att man vet att hon följer efter och är där hela tiden. Hon är ju i närheten men inte i gången liksom. Hon är lite grann som Nemesis i Receptive 3 som alltid följer med men det går inte riktigt att döda honom. Nej, det är nog lite den tanken också. Även om du gör allting rätt så kommer du inte bli av med henne. Nej, exakt. Det ska vara ett stressmoment som följer efter dig. Ganska typisk Resident Evil grej. Verkligen. Och jag tycker de lyckas väldigt bra för hon är väldigt välgjord. Väldigt. Som sagt, gick hem i många stugor av olika anledningar. Exakt. Definitivt. Så är det. Men det Ethan då till slut hittar är ju någon form av dolk. De kallar det för dagger. Jag antar dolk. Som då ska vara enligt legend dolk.

00:48:06Bara gift från olika delar av Europa. Eller något sånt. Vilket är coolt. I guess. Lite grann sådär. Ja. Kanske. Det var dödsblomman eller något sådant. Ja. Eller det svenska. Jag tror den heter Death's Flower's Dagger eller något sånt där. Ja. Det är ett coolt namn. Verkligen. Och en cool dagger visar det sig. När hon till slut springer på Ethan igen. När man har den här daggern. Då kan man faktiskt döda henne. Kanske. Eller. Det som händer är ju inte att hon dör. Utan hon förvandlas ju. Hon muteras ju till vad hon kanske då egentligen är. Jag vet inte. Oklart men inte omöjligt. Men det är en stor. Drakliknande. Definitivt ett monster med vingar. Så att. Definitionen drake inte jättelångt ifrån iallafall. Nej. Så hon.

00:49:05flyger ju runt. Man hittar den här daggern i en katedral som då finns på hennes ägor av någon anledning. Det är också det lite ologiskt att man har då ett vapen som kan mörda en och då bygger man en katedral på sina egna ägor och lägger den där. Ja, det känns väldigt ritualistiskt. Snacka om hybris, men det är ändå aldrig någon som kommer. Ja, exakt. Fixa det här. Man tar sig upp på taket, springer runt en, det finns en balkong som ligger under typ en kupol. Precis. Ganska cool bossarena. Ja faktiskt, väldigt cool. Det börjar ju liksom med att kupolen är hel, allting ser okej ut. Och så skjuter man lite på den här draken då som hon nu är. Och hon börjar liksom störta ner i den här så det blir ju lite mer en ruin efter ett tag. Fast det är hennes eget hus liksom.

00:49:59Ja, hon får göra som hon vill. Jag menar det. Jag tänker inte betala för det där inte. Nej, nej, gud. Jag antar att de är rätt rika med tanke på att det är ett, ja, som sagt. Det verkar så. De har någon fond någonstans. Det där vinet säljer ju uppenbarligen. Bara det, de har ju värsta businessen. Men han lyckas ju faktiskt till slut. Det är en ganska lång bossfajt ändå. Ja, det är det. Så det känns, det är lite det jag menar, att det hade alla grejer som kunde varit typ en slutboss. Alltså det känns såhär, det här skulle kunna vara det. Ja, faktiskt. Verkligen. När han har dödat den här draken då, hon kalcifieras, eller förkalkades också, så får han, as one does, tydligen, i den här världen. I den här världen, absolut. Ja. Så får han en liten såhär orange, fyrkantig flaska av något slag. Det är verkligen en flaska.

00:50:57Och han tar med den. Tänker väl kanske inte så mycket mer på det. Han tar ner den och beger sig tillbaka till byn. Där träffar han återigen på den här äldre ramankvinnan. Hicksan skulle man kunna säga. Ja. Jag tror att hon kallas The Old Hag. Ja. Men jag menar, vi skulle väl sagt såhär. Den gamla hicksan. Hade vi nog sagt. Ja. Exakt, och det är lite så det känns som att träffa henne. Och hon är inne i någon liten grotta. Där hon står framför ett altare och sker. Det känns också väldigt häxaktigt. Ja, verkligen. Och hon är mitt uppe i sina grejer när Ethan kommer dit. Och hon svamlar någonting om att du måste hitta ett familjevapen från alla fyra bloodlines från den här familjen. Och Det känns ju såhär, Ethan är ju såhär, va? Jag förstår ingenting. Jag vill åka hem liksom, om jag får bestämma själv. Om Ethan själv får bestämma så tar han Rose och åker hem. Och drar, exakt. Vilket just då inte är ett alternativ. Nej. Och de här fyra husen är ju då såklart Dimitresk, som vi precis har klarat av. Det är Beneviento, det är Moreau och det är också Heisenberg. Och det är här jag inser såhär, jaha.

00:52:23Det kan vara lite längre än. Och då måste man också förstå varför var de här personerna som hängde liksom. Det är någon typ av koppling mellan alla de här släktträden på något vänster. Och de har också en logga som känns underligt bekant. Ja verkligen. Och där tror jag vi har ännu en naturlig cliffhanger. Vad var det för logga och varför? Varför? Nej, vi låter det vara. Det var en logga och den har saker som alla känner igen. En del skulle hävda att den är lite sinister, men det får ni se. Det finns. Numera så skulle man kunna säga att det är en traditionell. Den har mycket traditioner. Verkligen. Den har varit med. Men i alla fall, vi fortsätter våran Resident Evil 8-resa självklart i nästa. avsnitt. Och som vi sa i första avsnittet, vi vet inte hur många det här blir. För att vi djupdyker så mycket som vi behöver. Och förr eller senare så är vi klara. Men vi vet inte när. Och det betyder ju då att ni antagligen inte vet det heller. Men vi tar oss alltid igenom. Vi har gjort det än så länge och vi hoppas att vi gör det den här gången också. Och ni är såklart jättevälkomna att vara med på det här äventyret. Vi får se. Kommer Ethan att ta sig ut på andra sidan med alla fingrar som han har kvar kvar?

00:53:48Eller kommer han bli Captain Hook version 2.0 och ha en liten krok istället? Han hade ju redan en krok här under en period, men inte frivilligt. Så vi får se. Men ni får ha det så bra och vi syns igen i president evil 8 del 3. Men till dess så säger vi hej hej. Hej hej.